Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aneroidbarometern, då den ömsevis är ute i kylan och uti ett varmt rum
med en normalqvicksilfverbarometer, under aktgifvande på att
observationerna företagas först en timme efter in- och
utflyttningarne. Man märker då en af temperaturen härledd
förändring i dess barometerhöjd och kan, om den inre och yttre
instrumenttemperaturen antecknats, genom flera sådane
försök få utrönt värdet på e, d. v. s. huru mycket en
temperaturförändring af 1° ändrar barometerhöjden.
Korrektionskoefficienten e är, såvida ej en kompensationsinrättning
blifvit anbringad, alltid negativ [1]. Man har således allt efter
som temperaturen är positiv eller negativ att minska eller
öka den aflästa aneroidhöjden a med e t för att få den till 0°
reducerade aneroidhöjden a0. Aneroidbarometrarne äro
vanligen så känsliga för temperaturen, att man blott 1 à 2
minuter behöfver låta dem hvila på flata handen för att
stigning eger rum. Man bör vid mätning undvika, att på
likartadt sätt lokalt uppvärma instrumentet. Man kan eljest
ej påräkna, att instrumentets mätande organ få den
temperatur, som dess termometer utvisar.
Har e blifvit bestämd, så gör man särskilda
jemförelseobservationer för att få utrönt värdena på c och d. Man
antecknar för detta ändamål under någon tid samtidiga
afläsningar vid aneroidbarometern, normalbarometern och
termometrarne; reducerar sedan barometerhöjderna till 0° —
qvicksilfverpelarhöjden på vanligt sätt, enligt tabell 5,
aneroidhöjden på sätt nyss blifvit anfördt genom formeln a − e t = a0
— och inför de så erhållna, hvarandra motsvarande värdena
på b, a och e t uti formel (63).
På detta sätt kunna huru många eqvationer som helst,
uti hvilka blott c och d ingå såsom obekanta, erhållas, och
på grund af dessa eqvationer de sannolika värdena på c och
d (kunna vara såväl positiva som negativa) uttagas. Införas
slutligen de så erhållna värdena på c, d och e uti formeln
(63), så fås instrumentets reduktionsformel. En på grund
af dylik formel beräknad tabell, som innehåller motsvarande
värden på aneroidafläsningen, qvicksilfverhöjden vid 0° samt
luftpelarhöjden lemnas numera på särskild anhållan af de
flesta fabrikanter.
I stället för med formel kan man vigare göra
reduktionen med en grafisk tabell. Denna kan upprättas sålunda.
Man afsätter uti en viss skala de till 0° reducerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
