Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första afdelningen. Instrumentlära
- Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjunde kapitlet.
Instrument för grafisk vinkelmätning.
137. Redan uti inledningen har det blifvit antydt att
detaljmätningar i horisontalplanet verkställas enligt två olika
metoder. Enligt den ena sker mätningen och
kartläggningen hvar för sig; enligt den andra ega de rum samtidigt, i
det att mätningen utföres grafiskt. Den grafiska mätningen
grundar sig hufvudsakligen på direkt uppritning af vinklar.
Man betjenar sig härvid af mätbordet och syftlinialen
(diopterlinial eller tublinial). På mätbordet spännes papperet; med
tillhjelp af syftlinialen verkställes den grafiska konstruktionen.
Mätbordet.
138. Mätbordet uppfanns 1590 i Nürnberg af professor
Prætorius, som således kan sägas hafva lagt grunden till den
grafiska planmätningen. Vi hafva i fråga om mätbordet att
fästa oss vid taflans sammansättning, mekanismen för dess
inställning, vridning och förflyttning i horisontalplanet samt
stativets konstruktion.
Taflan (350 à 550 m.m. i fyrkant), som i allmänhet har
qvadratisk eller rektangulär form, förfärdigas af något lätt
träslag, som derjemte ej har benägenhet att kasta sig skeft
(lind). För att ytterligare förhindra kastning sammansättes
taflan af två eller flera tunna skifvor och på så sätt, att
träfibrerna komma vinkelrätt mot hvarandra. I Sverige
brukas i allmänhet två skifvor, åtskiljda af ett mellanrum,
uppkommet genom att skifvorna äro limmade på hvar sin sida
af en kantram. För att imellertid få uppstyfning på midten
äfvensom tillräckligt gods för anbringandet af fästskrufvarnes
muttrar, äro de båda skifvorna förenade genom ett kors.
Vid små rekognoseringsbord består taflan ofta af en enkel
skifva, uppstyfvad af en kantram. En del taflor hafva en
orienteringskompass infäld vid det ena hörnet.
Taflans fastläsning vid stativets öfverdel sker på olika
sätt. Mest användbar för större matbord torde inrättningen
med kors och ring vara. Korset a (fig. 133), som är
förbundet med en för stativtappen t passande hylsa, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/geodet/0184.html
