- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
191

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom att utsätta en påle E lodrätt under och genom att
inrikta med tillhjelp af den utefter a͵ b͵ lagda syftlinialen
en signal F på lämpligt afstånd. Lodas sedan (fig. 144) a
öfver E, och vrides taflan tills den nu utefter a b lagda
linialens syftplan råkar F, så är a b parallel med A B
[1].
Det återstår alltså, enligt hvad ofvan är nämndt, blott att genom
bakåtafskärning från A och B bestämma den sökta punkten c.
Visserligen kommer denna punkt, såvida man ej synnerligen
väl valt läget af punkten d på taflan och vid uppställningen
i D något så när fått a b parallel med A B, ej att ligga
lodrätt öfver C. Denna excentricitet är vanligen utan
betydelse och bortskaffas genom att flytta pålen C under c eller,
om denna flyttning af en eller annan orsak ej är
tillåten, genom att loda c öfver C och sedan c a är bringad till
parallelism med C A, göra ett nytt bakåtsnitt (profsnitt)
från B.

Är a͵ b͵ ej uppritad på taflan, utan kan få ligga hvar
som helst, så förenklas problemet. Man behöfver då (se de
streckade linierna) sedan figuren a͵ b͵ c͵ d är funnen, blott afsätta längden a b från och genom bakåtsnitt från B bestämma c.

151. Att, når tre punkter äro gifna, orientera mätbordet
i en fjerde punkt.
Detta problem, hvarom mycket skrifvits,
brukar man benämna Pothenots problem. Låt A, B och C
vara de gifna punkterna på terrängen, a, b och c vara
motsvarande punkter på mätbordet samt D vara den punkt,
öfver hvilken mätbordet skall orienteras. Det gifves flera
olika sätt att lösa detta problem. Enligt några löses det
direkt genom konstruktion; enligt andra indirekt genom
försök. Vi vilja i det följande först sysselsätta oss med de
direkta lösningssätten. Dessa gå ut på, att man genom
konstruktion bestämmer punkten d på taflan, så att a b c d blir
likformig med A B C D, att man, sedan d är funnen, lägger
linialen utefter någon af strålarne d a, d b eller d c och
slutligen vrider taflan tills syftplanet råkar motsvarande signal på
terrängen; motsvarande sidor på taflan och terrängen äro
då äfven parallela.




[1] I allmänhet kan det vara tillfyllest att utsätta F och sedan med
linialen lagd utefter a b vrida taflan tills F faller i syftplanet. Har
punkten d valts med urskilning, så faller a͵ b͵ så nära a b, att afståndet
mellan dem ej föranleder något fel i parallelismen, förutsatt att F är på
75 à 100 meter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free