Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Åttonde kapitlet. Distans- och höjdmätningsinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man betecknar det sökta afståndet med A och brickornas
afstånd med a, A b = a s. Emedan s och a äro kända, så
kan A bestämmas när b blifvit uppmätt.
Stampfer införde i och för uppmätning af b en
mikrometerskruf. Betecknas skrufvens stigning med t, det antal
hvarf, som afläses vid syftning på den öfre brickan med ö
samt på den nedre med u, så blir alldenstund b = t (ö − u)
A = (s∕t)[a∕(ö − u)] = k[a∕(ö − u)] ....... (169),
hvarvid k = s∕t är en för hvarje instrument karakteristisk
konstant, hvars storlek beror af skrufvens stigning samt
afståndet från rörelseaxeln c till den linie, utefter hvilken
skrufven verkar. Denna konstant bestämmes på sätt som längre
fram skall visas.
Om tuben icke allenast riktats på brickorna Ö och U,
utan derjemte äfven med mikrometerskrufven instälts
horisontelt, och man för dessa tre lägen af kollimationsaxeln
afläst ö, u och h, så har har man tillräckligt många bekanta
storheter för att kunna beräkna höjdskilnaden mellan
instrumentets horisont och någon af brickorna. Betecknas
höjdskilnaden mellan denna horisont och den undre brickan med z,
så har man, alldenstund triangeln h c u är likformig med e c U
samt triangeln u c ö är likformig med U c Ö, följande relationer:
s∶A = (u − h)t∶z
s∶A = (ö − u)t∶a
hvaraf
z = a∙(u − h)∕(ö − u)
Om den rätliniga skalans besiffring går i sådan riktning,
att ö − u alltid är positiv, så är z positiv eller negativ (i fig.
163: z positiv och z͵, negativ) allt efter som u är större eller
mindre än h, d. v. s. allt efter som den nedre brickan
ligger öfver eller under instrumentets horisont.
Vill man veta höjdskilnaden H mellan punkterna p och
J, så måste man känna instrumenthöjden i och den undre
brickans afstånd r till stångens hvilände. Äro i och r
bekanta, så kan H beräknas ur den påtagligen för alla
lutningsförhållanden gällande formeln
H = i + [a∙(u − h)∕(ö − u)] − r ...... (170).
hvarvid är att bemärka, att a∙(u − h)∕(ö − u) blir negativ för u < h.
H blir i öfverensstämmelse med det förut sagda positiv eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
