Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sambandet mellan cirkelplanimetern och
polarplanimetern torde nu utan svårighet inses. Cirkelplanimetern är
tydligen en polarplanimeter, hvars grundcirkel har oändligt
stor radie. Det torde derför ej behöfvas någon speciel
utredning af dess teori. Det må endast påpekas, att hvad
som bevisats om polarplanimetern för fig. 179: I—II äfven
kan på samma sätt bevisas om cirkelplanimetern för fig.
182: I—II, i hvilka polcirkelbågarne öfvergått i med
grundlinien parallela linieelement, och de radiela afsatserna i mot
grundlinien vinkelräta afsatser; och att med anledning häraf
allt som blifvit sagdt om polarplanimetern rörande fig. 179:
VI—IV och fig. 180, då polen ej ligger inom figuren
(cirkelplanimetern har polen oändligt långt bort och kan således
aldrig hafva den inom figuren), äfven måste gälla för
cirkelplanimetern.
186. Cirkelplanimeterns pröfning och justering bestå
uti att efterse om hjulaxelns projektion på glasskifvans undre
plan sammanfaller med den linie (spår), som glasskifvans
medelpunkt och märket bestämma, samt om märket är på
riktigt afstånd från glasskifvans medelpunkt. Justeringen i
och för det första vilkoret är ej lätt att med erforderlig
noggrannhet utföra. Densamma verkställes, sedan
befästningsskrufvarne S och S͵ blifvit lösgjorda, genom förflyttning af
metallskifvan C. Då denna justering, en gång väl utförd
af instrumentmakaren, i allmänhet torde stå vid lag, och i
motsatt fall det ej bör vara svårt för hvar och en att
uttänka, huru man lämpligen bör gå till väga, så inskränka
vi oss till att jemte det ofvan sagda framhålla
nödvändigheten af, att detta vilkor noga uppfylles.
För att pröfva, om märket har riktig plats, kan man
gå till väga på samma sätt som vid polarplanimetern; dock
torde för cirkelplanimetern rektanglar (de längre sidorna
parallela med, de andra itudelade af grundlinien) vara
förmånligare än cirklar. Justeringen sker genom att flytta märket
uti det spår, som är parallelt med hjulaxeln. Skall ett nytt
märke utsättas, torde vara lämpligast att först beräkna
afståndet l, och sedan på grund af ofvan anförde
profningssätt göra erforderlig justering. Justeringsfelets inflytande
angifves af formeln.
187. Användning. I öfverensstämmelse med hvad som
blifvit sagdt vid polarplanimetern, rörande val af lämplig pol,
är det i allmänhet förmånligt, om man lägger limalen så,
att grundlinien symmetriskt delar figuren; dock under
aktgifvande på, att grundlinien ej smyger sig nära utefter och
under mycket spetsig vinkel skär konturlinien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
