Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För öfrigt har man att vinnlägga sig om en bestämd
ordningsföljd i operationernas gång samt att ej mer än
nödigt är draga kedjan fram och tillbaka, d. v. s. med andra
ord, man bör draga kedjan minsta möjliga väg. I och för
kontrolls skull brukar man ofta mäta afstånd mellan
närliggande ordinatpunkter.
Af synnerlig vigt är att mätningsprotokollet föres enligt
ett system, som, på samma gång enkelt och tydligt, ej kan
leda till förvillelse. Flera sådane system kunna uppgöras.
Vi föredraga det i fig. 197 angifna. Alla abskisslängder,
hänförda till utgångspunkten A, äro skrifna vinkelrätt mot
baslinien och på motsatt sida om ordinatan. Härigenom
komma ej siffertalen att gå i hvarandra, när ordinaterna ligga
tätt, och ej heller förvexling att ega rum mellan siffrorna
för närliggande venster- och höger-ordinater.
Ordinatlängderna skrifvas i ordinatans riktning och vid dess ändpunkt.
Förekomma flera punkter vid samma ordinatlinie, såsom
fallet blir då linien skär en väg etc., så uppskrifves
ordinatafståndet för hvarje punkt, ej afståndet mellan de respektive
punkterna. Siffertalen för de kontroll-linier, som man här och
der kan finna förmånligt att mäta, äfven som för dimensioner
af hus etc., kunna skrifvas i liniens riktning och vid dess
midt. Med undantag för sistnämnde siffertal böra alla andra
i protokollet förekommande tal antingen beteckna
abskiss- eller ordinatlängder. Att mäta hvilka afstånd som helst, att
skrifva siffrorna hur som helst och genom pilar etc. antyda
för hvilka längder de gälla är helt och hållet att förkasta.
Siffertalet för basliniens längd kan man understryka med två
streck. Man bör för öfrigt alltid förlägga utgångspunkten A
vid bladets nedre ände. Härigenom kommer
protokollföringen att fortgå i samma riktning som mätningen.
Skulle man vilja bestämma punkter, hvars ordinater till
följd af ett hinder, t. ex. en flod, ej kunna direkt mätas, så
kan man dock med tillhjelp af en 45 graders korstafla lätt
nå målet. Man bestämmer då på vanligt sätt
ordinatliniernas skärningspunkter med baslinien, söker sedan för hvarje
punkt basliniens skärningspunkt med en 45 graders linie och
får på detta sätt ordinater utlagda på baslinien. Detta sätt
kan understundom användas med fördel, när mätning i
ordinatriktningen af en eller annan anledning är svår att
verkställa eller bör undvikas.
206. Mätning af ett fält på grund af dess indelning i
trianglar och triangelsidornas mätning. Om ett större fält
skall kartläggas, så kan man ansluta detaljmätningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
