- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
284

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stomlinien A D. Insättas de uppmätta koordinatvärdena[1] uti formeln (205), så fås

        2S = 0(6 − 0) − 13(30 − 0) − 20(40 − 6) − 12(65 − 30)
                +15(90 − 40) + 14(106 − 65) − 19(110 − 90)
                + 0(110 − 106) = −1221,
hvaraf

        S = −615,5.

Vid stomlinien A D öfverskjuta alltså afdragsfigurerna
l 2 3 4 s och s͵ 7 8 tillskottsfiguren s 5 6  med 615,5 ytenheter.

        Grafisk planmätning.

212.
Under förutsättning att det är bekant hvad i
sjunde kapitlet förekommer rörande de grafiska
mätningsinstrumentens användning m. m., hafva vi i det följande att
sysselsätta oss med de praktiska företeelserna vid grafiska
mätningar. De olika mätningssätten äro i verkligheten ej så
skarpt åtskilda som de här nedan i och för en principiel
öfverskådlighet förekomma. Ofta användes olika
mätningssätt i förening.

213. Kartläggning af punkter på ömse sidor om en
linie.
Skall ett fält af obetydlig bredd kartläggas, så kan
detta ske enligt 147 genom afskärning från en längs efter
faltet stakad och uppmätt baslinie.

Vid val af baslinie har man först och främst att tillse,
det goda afskärningar (ej för spetsiga afskärningsvinklar
mellan diagonaler och afskärningslinier) erhållas; ty härpå
beror huruvida baslinien bör förläggas utom eller inom fältet.
Är baslinien utstakad, så mätes densamma, i det pålar
utsättas på hvarannan eller hvar fjerde kedjelängd. Sedan
(fig. 208, pl. 6) mätbordet blifvit på sätt, som i 145 är
närmare anfördt, uppstäldt och orienteradt i en af basliniens
ändpunkter (a), tager man handtlangaren med sig och låter
honom efter löpande nummer sätta stickor — i
nummerordning uppträdda på ett snöre — i alla de punkter
(gränsliniers brytningspunkter, etc.) som skola kartläggas. På
samma gång man tillser, att dessa stickor blifva lämpligt


[1] Formeln fordrar endast koordinatvärden för brytningspunkter. Som linierna 4—5 och 6—7 äro rätliniga, behöfver man alltså ej införa koordinatvärdena för s och , hvilket åter varit nödvändigt, om ofvannämnde linier brutit sig i s och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free