Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofvan anförde grunder; och sedan de blifvit inskurna, så
interpoleras mellan dem. Detta tidsödande och intrasslade
mätningssätt, som erfordrar samarbete mellan två instrument,
stickor och trefaldig stationering med stång vid hvarje sticka,
torde endast undantagsvis böra användas.
4) Nivåkartor af approximativ karakter kunna upprättas
med tillhjelp af aneroidbarometrar; i så fall torde
interpoleringsmätning (sid. 177 och 178) vara lämpligast att använda.
233. Nivåkartors egenskaper och användning. Nivåkartor äro användbara för många ändamål. Förutom den allmänna åskådlighet, en nivåkarta lemnar öfver traktens
höjnings- och sänkningsförhållanden, kan den äfven läggas
till grund för tekniska arbeten, såsom följande exempel visa.
Skall en trakt dräneras, så kan man med ledning af
kurverna i allmänhet bestämma hvar afloppskanalerna
lämpligen böra förläggas.
Skall i en mycket kuperad trakt en väg af bestämd
lutning anläggas, så kan man på nivåkartan bestämma dess
läge genom att (fig. 230, pl. 8) med det mot æquidistansen
svarande horisontela afståndet såsom passöppning slå upp
cirkelbågar i de så efter hvarandra bestämda
skärningspunkterna med kurverna. Sammanbindas dessa punkter, så
erhålles vägens riktning. Det må uppmärksammas, att från
en punkt i hvarje kurva i allmänhet två alternativer
medgifvas.
Man kan på grund af en nivåkarta projektvis utlägga
en landsväg, jernväg eller kanal och derjemte äfven utan
vidare mätningar upprita tvärsektionerna och approximativt
beräkna kubikmassorna. Om (fig. 228, pl. 8) man vill
upprita tvärsektionen a b, så behöfver man blott från
midtpunkten m på en baslinie (fig. 229, pl. 8) afsätta
skärningspunkterna med kurverna, från dessa punkter draga ordinater och
sedan sammanbinda dessas skärningspunkter med planernas
nivålinier. Resultatet blir naturligtvis noggrannare i samma
mån æquidistansen är liten och kartan ritad i stor skala.
Man kan på grund af nivåkurverna under förmånliga
förhållanden beräkna kubikmassan öfver något af
kurvernas plan. Lämpligast låter detta sig göra om kurverna
utan många förslingringar sluta sig, såsom t. ex. vid en
jordhöjd (fig. 226, pl. 8). Man beräknar i så fall med
planimeter arean på den af hvarje kurva inneslutna figuren
och beräknar kubikmassan mellan på hvarandra följande
planer enligt formeln för en stympad kon. De horisontela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
