Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tolfte kapitlet. Kurvstakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkten m i kurvan. Instrumentet centreras nu öfver m,
tuben inriktas på A och vrides efter förutgången afläsning
vinkeln 180 − φ, och i den så bestämda riktningen utsättes
punkten n. På samma sätt bestämmas följande punkter i
kurvan i den mån arbetarne hinna arbeta undan. Så, länge
samma kordlängd användes, blir brytningsvinkeln med undantag
för tangentpunkterna 180 − φ. Vill man för att kontrollera
sig, eller af annan anledning i en punkt o använda den körda,
som svarar mot centrivinkeln ψ, sä blir brytningsvinkeln i o
tydligen 180 − (φ + ψ)∕2. Att intet hinder möter för kurvans
stakning samtidig från A och B är tydligt, och att utgå från
båda är alltid förenadt med fördelar. För att
sammanträffning skall ega rum, måste instrumentet omsorgsfullt
centreras öfver punkterna, tuben på dem noga inställas samt
kordlängderna skarpt utsättas. Hvarje punkt bör utmärkas
genom ett fint ritskors på en neddrifven dubb. Först
inriktas dubben, och sedan bestämmes genom förnyad inriktning
punktens läge på honom.
I stället för att grunda bestämningen af punkterna A
och D på en bruten liniemätning kan man, med vinnande af
större skärpa, der så låter sig göra, äfven grunda den på
en trigonometrisk triangelmätning. I så fall anslutas de båda
gifna linierna i två punkter a och b till ett triangelnät, och
på grund häraf beräknas a b samt vinklarne A b a och D a b).
För de stora tunnelstakningarne vid Mont Ceni och
S:t Gotthard hafva trigonometriska triangelmätningar blifvit
verkstälda.
242. Stakning enligt "fjerdedelsmetoden" består uti
insättning af kurvpunkter mellan tre gifna, symmetriskt
belägna kurvpunkter, oaktadt radien är obekant. Äro (fig.
231) d, A och C dessa punkter (man fäste sig ej vid att A
är tangentpunkt), så erhålles en punkt i kurvan, om A C
stakas och halfveras samt om från den så erhållna midtpunkten pilhöjden h∕4 utsättes.
Genom att på detta sätt från
kordan, som sammanbinder den sist bestämda punkten med
någon af de gifna punkterna, utsätta den föregående
pilhöjden, dividerad med 4, kan man undan för undan bestämma
huru många punkter som helst.
Det behöfver knapt påpekas, att man på detta sätt kan
öfver hvarje korda utstaka en cirkelbåge med hvilken
pilhöjd som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
