Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien. Dess invånares kulturella betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 H. H. VON SCHWERIN
Den lilla feniciska kustremsan förtjänar knappast att kallas
ett land, och Feniciernas historia utspelades, som vi veta, icke
heller här, utan hufvudsakligen i långt härifrån aflägsna land. I
de små syriska dussinstaterna var icke plats för någon större
historia.
Gäller detta det feniciska landet, så äger ett motsvarande
förhållande rum i fråga om det feniciska folket. Strängt taget utgör
icke detta ett etnografiskt helt, och namnet betecknar snarare en
grupp rätt olikartade folkelement, sinsemellan sammanhållna
hufvudsakligen genom gemensamma yrken, framför allt den handelsidkande
sjömannens. Denna brist på etnografisk och politisk gemenskap
framträder tydligast i den omständigheten, att namnet Fenicier, i
regeln åtminstone, icke brukades af de ifrågavarande kustborna
själfve, hvilka i stället benämnde sig Gibliter, Arvaditer, Tyrier,
Sidonier o. s. v. efter sin fädernestad. Samtidigt härmed användes
dock stundom af gamla testamentet och de äldste Hellenerna
kollektivbenämningen »Sidonier» såsom liktydig med »Fenicier»
eller »Kanaaniter», emedan Sidon ursprungligen varit den mäktigaste
staden med de talrikaste sjömännen. Längre fram användes »Tyrier»
i samma bemärkelse.
Det är icke osannolikt, att det feniciska namnet såsom
gemensam beteckning för det vidt spridda handelsfolket först blifvit
användt mera allmänt af Hellenerna, hvilka sammanträffade med dess
representanter i olika delar af Medelhafvet, men framför allt på
Sicilien och den midt emot liggande afrikanska kusten. Namnet
Fenicien, soim redan förut stundom brukats i Orienten, har då
troligen i detta sammanhang användts för att beteckna samtliga dessa
vidt kringspridda människor, hvilka kännetecknades af sin dunkelt
röda hudfärg, på alldeles samma sätt som man senare med det
gemensamma namnet »rödskinn» betecknade Nord-Amerikas
infödingar af olika stammar.
Det grekiska phoiniæ, hvaraf det latinska poenus eller punicus
uppkommit, är nämligen ett begrepp, som häntyder på något rödt..
Atskilliga andra försök hafva blifvit gjorda att förklara det feniciska
namnet, och man har påstått, att det skulle stå i något
sammanhang med palmträdet — Phoenizx, eller också hafva något med
purpurfärgeriet att skaffa. Faktiskt var emellertid, att man öfverallt i
Medelhafslanden stötte på Fenicier, utan att det i samband därmed
egentligen kunde talas om något Fenicien, som vore att betrakta
som desses gemensamma hemland. Alldeles som de nu för tiden
öfver hela jorden spridde Judarne icke kunna anses hafva Judéen
till sitt hemland.
Hvad den etnografiska ställningen angår, vet man med säkerhet,
att de egentlige Fenicierna på den syriska kusten voro Semiter —
enligt den »mosaiska folktaflan» däremot Hamiter! Efter hand
nödgades emellertid kustborna bland sig upptaga åtskilliga andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
