Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas äldsta geografiska föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 73
Hvar detta Aietes’ rike varit beläget, omtalas under äldsta tid
icke. Senare bearbetare af legenden antogo, att färden gällt det
långt bort i Svarta hafvets östligaste del belägna landet Kolchis
vid floden Phasis, och att Grekerna seglat dit genom de sund, som
skilde detta haf från Aigaiiska hafvet, och hvilkas nordliga mynning
så att säga »bevakades» af de två »sammanslående klipporna» eller
Symplegaderna. Dessa brukade mellan sig krossa de fartyg, som
försökte att segla igenom. Nu återstod det för Argo att anträda
hemfärden, hvilken af någon oförklarlig anledning legendens
bearbetare ansågo icke kunna försiggå på samma väg som ditresan.
I följa häraf omtalas de hemvändande sjömännen hafva följt en
mängd olika vägar.
Till en början antog man allmänt, att Argonauterna seglat uppför
floden Phasis (Rion) och ut i floden Okeanos, som ju ansågs flyta
omkring den kretsrunda jordskifvan. Denna ström hade de därpå
följt, tills de kommit till Libyens sydrand. På Medeas råd hade
därpå Argonauterna under 12 dagar burit sitt skepp genom
därvarande öken bort till den i Medelhafvet mynnande Tritonsjön vid
Libyens norra kust. Enligt en annan framställning seglade
Argonauterna uppför Tanais (Don) ut i den stora »norra oceanen»,
hvarpå de höllo en västlig kurs till det nuv. Gibraltars sund, genom
hvilket de åter seglade in i Medelhafvet.
Annu vidunderligare är den hemfärd, som senare författare
låta de grekiske äfventyrarne företaga. Argonauterna sades hafva
lämnat Svarta hafvet och styrt uppför Istros (Donau) till den punkt,
där denna flod, såsom allmänt antogs, utsände en arm till Adriatiska
hafvet, utför hvilken de färdades till detta haf. Men ej nog
härmed! Argonauterna segla nu uppför Po och därifrån med tillhjälp
af en liknande flodförgrening som Donaus, in i Rhöne, utför hvilken
de nedstiga i det västra Medelhafvet. På färden härifrån komma
de resande i beröring med den trolska Kirke, de irrande klipporna,
Skylla, Charybdis, jämte åtskilliga andra af de välkända
märkvärdigheterna, hvilka äfven förekomma i Odysséen.
Det är emellertid svårt att afgöra, huruvida en af Grekerna
verkligen företagen sjöexpedition ursprungligen legat till grund för
den första poetiska framställningen af Argos färd till det gyllene
skinnets land, eller huruvida här föreligger en helt och hållet
uppdiktad berättelse. Huru härmed än sig förhåller, hafva de s. k.
Argonautikerna nästan intet af geografiskt intresse att erbjuda.
Det enda skulle vara bekräftelsen på, att den gamla grekiska
uppfattningen af en hela jordskifvan omgifvande flod, Okeanos, går
mycket långt tillbaka i tiden liksom den antagna fördelningen mellan
land och haf, eller snarare splittringen af jordskifvan i en mängd
öar, sådan den för öfrigt återfinnes hos de äldste grekiske poeterna
från HESIODOS till PINDAROS och de ioniske filosoferna ända till
Herodots tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
