Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greklands kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 H. H. VON SCHWERIN
landen, hvilka redan under forntiden voro bekanta för sina idealiskt
sköna människostammar.
Särskildt städerna Dioskurias och Tanais voro berömda
slafmarknader, men hufvudstapelplatsen för hela den pontinska
slafhandeln var under äldsta tid Byzantion. Från Svarta hafvets
nordkuster utfördes den begärliga varan i så stor mängd, att
uttrycket »skyth» blef liktydigt med »slaf».
Efter en tid af 200 år hade det forna »ogästvänliga hafvet»,
Pontos azxenos, sålunda blifvit omgifvet af en nästan oafbruten
krans af ett 90-tal milesiska nybyggen, en omständighet, som man
menat hafva föranledt det nya, mera tilltalande namnet Pontos
euxeinos eller det »gästvänliga hafvet», som detta haf hädanefter
bar (såvida det icke kort och godt kallades pontos, d. v. s. i
allmänhet hafvet, i motsats till thalassa, benämningen för Medelhafvet).
En verklig hellenisering af härvarande landskap åstadkoms
emellertid aldrig.
De pontinska kolonierna hade dock icke haft att glädja sig åt
en oafbruten fredlig utveckling. Halftannat århundrade ungefär
efter Sinopes grundläggning inträffade nämligen den s. k.
»kimmeriska folkvandringen». Dessa Kimmerier, hvilka vid denna tid
bebodde området norr om Svarta hafvet och delar af Krim, hvilket
efter dem fått sitt namn, utbredde sig likt en förhärjande
stormflod öfver Mindre Asien och angränsande länder, hvilkas kultur de
nära nog tillintetgjorde. Vid detta tillfälle förstördes Sinope i grund.
Men tack vare Milesiernas ihärdighet återuppfördes staden, och
hade snart återvunnit sitt gamla välstånd. Sedan
»kimmerierstormen» väl var öfverstånden, kastade de grekiske nybyggarne sig
med förnyad ifver öfver dessa områden, och från denna tid, slutet
af 7:de århundradet f. Kr. behärskade Grekland fullkomligt den
pontinska handeln.
Under tiden hade andra grekiska stater, framför allt det doriska
Megara, anlagt en dubbel rad nybyggen utmed sundet, som förenar
det Svarta hafvet med det Aigaiiska (bland dessa skulle Byzantion
uppnå den största ryktbarheten). Det var nämligen en lifssak för
Greklands flesta stater, att trafiken med deras kornbod, Svarta
hafslanden, oafbrutet finge fortgå oberörd äfven af de mest invecklade
politiska tilldragelserna i moderlandet. Särskildt Athen gjorde de
största ansträngningar för att upprätthålla spannmålstillförseln från
de nordpontinska och bosporanska hamnarna och lyckades verkligen
göra detta under flera århundraden till gagn för hela den grekiska
världen.
Samma energi, som Miletos visat i fråga om kolonisationen
i öster, ådagalades af det på Euboia belägna Chalkis i andra
trakter. Denna stad grundlade redan tidigt flera kolonier på
Thrakiens metall- och skogrika kust, framför allt på den därvarande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
