Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Greklands kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 H. H. VON SCHWERIN
det att Fenicierna och deras bundsförvanter envist höllo sig fast i
öns västliga, mot Afrika och Karthago vända spets, i hvilken det
750 meter höga, tvärbranta kalkberget Eryæ utgjorde en
utomordentligt stark, naturlig fästning, där det semitiska elementet under
århundraden lyckades bibehålla sig. I Panormos, nuvarande Palermo,
sammanträffade det feniciska och grekiska inflytandet, och stadens
myntprägel hade därför att uppvisa bägge folkens emblemer.
Syd-Italiens och Siciliens kolonisering banade vägen för ännu
djärfvare företag. Invånarne i den ioniska staden Phokaia i Mindre
Asien kände sig alltmera trångbodda i sin på en liten klippudde
uppförda stad, och som de dessutom hårdt ansattes af de påträngande
Perserna, hvilka eröfrat deras bakland, började de slå sig på
långväga sjöresor. Sålunda undersökte deras utsända
femtioroddareskepp såväl Adriatiska hafvet som västra Medelhafvets norra kuster,
tillhörande det nuvarande Frankrike och Spanien.
Äfven med Kyrnos, nuvarande Corsica, hade Phokaierna
dristat sig att träda i förbindelse. De hade håär anlagt kolonien
Alalia, om hvars besittning de dock nödgades utkämpa en ryktbar,
exempellöst hårdnackad sjöstrid mot Tyrrhenernas och
Karthagernas förbundna flottor. Ehuru de själfve betraktade sig som
segrare (af deras 60 krigsskepp voro 40 förstörda och de 20 öfriga
mycket illa åtgångna), ansågo dock de grekiske nybyggarne klokast
att frivilligt lämna den omstridda ön. .
Corsica gällde för öfrigt vid denna tid som ett halft mystiskt
land, hvilket man endast med bäfvan vågade beträda. I dess
fruktade urskogar försiggingo allehanda fantastiska ting!l Här troddes
bland annat fromma och rättvisa människor af samma slag som
Hyperboréerna vistas och lefva ett oskuldsfullt herdelif.
Det viktigaste af Phokaiernas nybyggen var emellertid det
omkring år 600 f. Kr. i närheten af Rhônes mynning anlagda Massalia.
Denna stad nådde snart en ofantlig betydelse i följd af sitt
gynnsamma läge vid den södra ändpunkten af den öfverlandsled, som
förenade det nordliga hafvet vid Europas utkant med Medelhafvet.
Utåt denna förlåndelselinie, som utgjordes af kombinerade flod- och
landsvägar, hade sedan urminnes tider en omfattande handel
bedrifvits med de två för den äldsta Medelhafskulturen så viktiga
artiklarna, Englands tenn och Nordsjökusternas bärnsten. Massalia
var i följd däraf liksom själfskrifvet att blifva utgångspunkten för
geografiska forskningar, omfattande just de af Medelhafsfolken (trots
den gamla handelsförbindelsen) föga kända hafven och kusterna vid
Europas atlantiska rand.
Afven på annat håll än de här redan anförda hade Grekerna
utvecklat sin koloniserande verksamhet, så t. ex. på Barkas
kalkplatå, som afbryter de låga sandiga ökensträckorna, hvilka upptaga
Afrikas nordkust väster om Nilen, och med en rad af tvärbranta,
skogklädda terrasser sänker sig till hafvet. Utgående från den syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
