Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots beskrifning af Skythien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 H. H. VON SCHWERIN
trakter författat ett innehållsrikt poem, benämndt Arimaspea.
Likaledes hade Herodots ungefärlige samtida, den berömde läkaren
HIPPOKRATES meddelat åtskilliga värdefulla upplysningar om de
pontinska Skythernas seder och bruk.
Det är emellertid Herodots stora förtjänst, att han skingrat det
mörker, som förut hvilat öfver dessa trakter, hvilka, ehuru belägna
så nära det af Grekerna väl kända hafvet, Pontos euxeinos, dock
gjordes till boplats för fabelaktiga folkslag och försågs med tallösa
sagolika utsmyckningar. De första underrättelser, som Grekerna öfver
hufvud inhämtat angående Nord-Europa, härstammade från det
pontinska Skythien, hvars dimmiga geografiska bakgrund utgjordes af
»den isiga nordens» endast ytterst ofullständigt kända land.
Under det gemensamma namnet Skythien innefattade man på
Herodots tid hela det ofantliga området, som sträcker sig från Donau
i väster till Don i öster eller, som man också med en gemensam
geografisk benämning kan kalla det, »den nordpontinska steppen».
Grekernas uppmärksamhet hade särskildt blifvit fäst på dessa trakter
i följd af det betydande välstånd, som deras därvarande nybyggen
vid denna tid lyckats uppnå.
Särskildt om beröringen mellan Skyther och Greker hade
Herodot mycket att förtälja. Så hade den skythiske konungasonen
och filosofen ANACHARSIS antagit grekiska seder och företagit
vidlyftiga resor, som sedan gifvit anledning till åtskilligt skriftställeri
hufvudsakligen af undervisande innehåll. En annan skythisk prins,
SKYLES, hvars moder och hustru för öfrigt voro grekinnor, lät i
Olbia åt sig uppföra »ett praktfullt palats af hvit sten, omgifvet af
sfinxer och gripar». Till Skythien hade den persiske storkonungen
DAREIOS kort före Herodots tid företagit sitt minnesvärda krigståg,
hvilket nära nog vållat hans egen och hela härens undergång.
Den nordpontinska steppens invånare, som bildade ett
oöfverskådligt människohaf, tillades samtlige af Grekerna den gemensamma
benämningen Skyther, ehuru det är högst osannolikt, att de i
verkligheten utgjorde ett etnografiskt helt. De »verklige» Skytherna voro
ett nomadiskt ryttarefolk, som från Central-Asiens slätter utbredt sig
öfver stora delar af Europas lågland invid Svarta hafvet. De
folkstammar, som de här påträffade, blefvo antingen undanträngde till
bergstrakterna, såsom Taurerna (en del af Kimmerierna), eller
gjordes tributpliktiga, såsom fallet var med en del åkerbrukande
stammar, hvilka därefter, äfven de, betecknades med det skythiska
namnet.
Det torde vara lämpligt, att här först lämna en kort beskrifning
på den mellan Donau och Kaspiska hafvet belägna sydryska steppens
naturliga beskaffenhet, rörande hvilken oriktiga föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
