Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xenofons Anabasis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 H. H. VON SCHWERIN
Vi förutskicka här en kort beskrifning af Armeniens geografiska
förhållanden.
Främre Asiens centrala del bildas af Armenien, och dess
geografer hafva städse brukat tillägga sitt land det ingalunda
anspråkslösa epitetet »världens midt». Denna benämning, mena andra, har
dock ett visst berättigande i geografiskt hänseende, alldenstund
Ararats (= Arasslättens) berg, där arken »stannade», och på hvars
sluttningar Noak planterade de första vinstockarna, äro belägna
»midt emellan Atlantiska och Stora Oceanen, mellan Senegals
mynning och Peking, mellan Saharas västliga och Gobis östliga del».
Armenien gör intrycket af att vara hela Främre Asiens
»sammanhållande bergsknut» och »bryggan» mellan Central-Asiens stora
platåer och Mindre Asiens berg. Närda af de starka regnflödena
och bergens ända till högsommaren kvarliggande snömassor, upprinna
här betydande, åt olika håll till tre haf flytande, floder, Kur, Aras,
Euphrat och Tigris.
Landet består till en stor del af steppartade platåer, hvilka
terrassformigt höja sig öfver hvarandra. Forntidens vidsträckta skogar
äro nu till största delen försvunna. Här finnas också de stora
bergsjöarna Van och Urumia, hvilkas stora rikedom på salt, jod och
pottaska redan på afstånd röjer sig genom den starka lukt, som
deras mörkblå vatten utsprider.
Det armeniska höglandet intager ett dominerande läge i
förhållande till omgifvande landskap, men ändock har det endast sällan
spelat någon mera betydande roll i historien. Sin glansperiod hade
Armenien under konung TIGRANES den store, de romerske
härförarne LUCULLUS’ och POMPEJUS’ olycklige motståndare, denne furste,
hvars uppträdande alltid präglades af den mest storslagna prakt,
och hvars dräkt påminte om de persiske storkonungarnes. Den
mäktige härskarens residensstad Tigranokerta eller Tigranes’ stad
var belägen söder om öfre Tigris och efter Babylons och Ninives
exempel omgifven af jättelika, 350 alnar höga murar. Här utanför
hans hufvudstad tillfogade Lucullus den armeniske fursten ett
förkrossande nederlag, hvarefter Tigranokerta och dess fästningsverk
så grundligt förstördes, att man hittills icke med säkerhet lyckats
återfinna spåren af den fordom så stolta staden.
Landets höjd öfver hafvet är högst betydlig, slätten mellan
Ararat-bergen och Erzerum i landets norra del uppgår till 6,000 fot.
Armenicns klimat är hårdare än de omgifvande landskapens och
utmärker sig särskildt genom sin ovanliga snörikedom.
Vintermånadernas temperatur är mycket låg. Landet är begränsadt och
genomskuret af betydande bergsträckningar, Tauros i S. och
Anti-Tauros i V. Strax norr om Vansjön resa sig »de tusen källornas
berg», Binghöl Dagh, och den dubbeltoppade Araratmassan, som
uppnår en höjd af 17,000 fot. I Tauros-kedjan S. om samma sjö
upprinna Tigrisflodens bägge källarmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
