Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexanders fälttåg i Främre Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 179
sina landsmän en rätt omfångsrik beskrifning öfver det ofantliga
Persiskà storrikets samtliga provinser. Men hans kännedom om de
olika landskapen kan hvarken sägas hafva varit fullständig eller i
allo öfverensstämmande med de verkliga förhållandena. Rörande
Syrien, Mesopotamien, Armenien och Mindre Asien hade Grekland
något senare erhållit rätt fylliga underrättelser genom de vid de
persiska storkonungarnes hof ofta anställde helleniske läkarne,
äfvensom genom Kyros den yngres expedition och de 10,000 Grekernas
i sammanhang därmed stående, oförgätliga återtåg, mästerligt skildradt
af XENOFON.
De öster om Mesopotamien belägna landskapen, alltså den
Iranska platån, Central-Asiens slätter och det därtill gränsande
berglandet Baktrien, Indien och andra aflägsna trakter voro i det
stora hela endast kända till namnet. Ty under det århundrade,
som förflutit sedan Herodots tid, hade icke Medelhafsvärldens
kännedom om dessa trakter i någon väsentlig mån ökats.
Genom Alexanders fälttåg rycktes den persiska
världsmonarkiens aflägsnaste delar inom den helleniska synkretsen, och
Medelhafvets kulturvärld uppnådde i fråga om dessa trakters geografiska
och etnografiska förhållanden en kunskap, som i fyllighet och
noggrannhet knappast öfverträffats förr än under de nu senast förflutna
tvenne århundradena. Det var dock icke själfva fälttåget, som
omedelbart åstadkom detta resultat. Dess betydelse utgjordes
snarare däraf, att det öppnade vägen för kommande tillförlitliga
undersökningar af skilda slag. Framför allt gäller detta de delar
af det persiska väldet, som förut varit ofullständigt kända, men
hvilka därefter blefvo underkastade en genomgående vetenskaplig
kontroll.
Alexander grundlade grekiska kolonier i alla de land, som han
underkufvade, och införde därsammastädes helleniskt tänkesätt och
helleniska seder, på samma gång som han omsorgsfullt skonade
de olika folkens fäderneärfda seder och religiösa bruk. Genom
bekantskapen med de ofantliga landsträckor, som den makedoniske
eröfraren och hans härförare genomtågade, öppnades för
Västerlandet en ny värld, om hvars skiftande företeelser och olikartade
alster det knappast ägt någon aning. Man lärde här känna
oöfverskådliga stepp- och ökenlandskap, växlande med områden, utmärkta
genom sin exempellösa fruktbarhet och sin högt uppdrifna odling,
snötäckta bergskedjor, hvilkas höjd öfverträffade alla hittills hysta
föreställningar, ett egendomligt klimat och en växtvärld, hvars
sällsamma former och lifskraftiga utveckling väsentligen skilde sig
från Medelhafslandens. Äfven de djur och människor, som man
här påträffade, voro af annat slag än dem, man förut sett.
Tack vare den omständigheten, att Alexander, ehuru i första
rummet »Europas generalissimus i kriget emot Asien», äfven visade
sig vara den store filosofen och naturkännaren ARISTOTELES’ värdige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
