Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexanders fälttåg i Främre Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 H. H. VON SCHWERIN
förd, och att berättelsen därom rättast bör hänföras till de nyss
omtalade ovederhäftiga utsmyckningarna, med hvilka Alexanders
historia redan tidigt började vanställas. Ty onekligen förefaller det,
som borde den makedoniske konungens tid hafva varit alltför dyrbar
för att användas till en tidsödande ökenresa med uteslutande ändamål
att besöka ett aflägset oastempel. Flere bland Alexanders biografer
hafva emellertid vidt och bredt ordat om ökenfärdens besvärligheter
och de olika naturfenomen, till hvilka de grekiske krigarne därunder
blefvo vittnen. Denna Ammons oas, numera kallad Siwah, hvilken
redan Herodot omtalar, var för öfrigt på Alexanders tid allmänt
känd och besöktes ofta af Grekerna från det närbelägna Kyrenaika,
så att detaljer om denna ökenvägs beskaffenhet ingalunda voro
svåra att inhämta.
På våren 331 f. Kr. lämnade Alexander Egypten och förde sin
här genom Fenicien och i en vid båge omkring den syriska öknen
öfver Euphrat och Tigris till det högre liggande Assyrien, där
proviant för trupperna och foder för hästarna lätt kunde anskaffas,
och där de marscherande icke voro så mycket utsatta för värmen
som i det närbelägna mesopotamiska låglandet. På slätterna vid
Gaugamela, ej långt från det berömda Ninive, utkämpade den 30
september Alexander och Dareios den sista afgörande striden, genom
hvilken det persiska rikets undergång beseglades.
Det har varit möjligt att med bestämdhet fastställa datum
för detta slag, som ofta blifvit uppkalladt efter den närbelägna
staden Arbela, alldenstund en fullständig månförmörkelse bevisligen
inträffade elfva dagar före sammandrabbningen. Denna
månförmörkelse lät längre fram mycket tala om sig, emedan fenomenet
samtidigt hade blifvit iakttaget bl. a. i Karthago. Af denna
omständighet begagnade sig geografen, den berömde matematikern
HIPPARCHOS, för att beräkna longitudskillnaden mellan Arbela och
Karthago. Förmörkelsen hade observerats i Arbela vid den 5:te
och i Karthago vid den 2:dra timman på natten. Däraf slöt Hipparchos,
att afståndet mellan de två orterna var omkring 45 (3 x 15)
longitudgrader, d. v. s. 3 timmar. I verkligheten utgör tidsskillnaden
icke tre timmar, utan ungefär 1/4 mindre. Den företagna
observationen erbjuder under alla omständigheter stort intresse!
Atföljd af sitt lifgarde och en skara af 3,000 baktriske ryttare,
flydde Dareios den genaste vägen från Arbela upp genom
Zagrosbergens pass till det mediska berglandet och perserkonungarnes
därvarande sommarresidens, Ekbatana. Alexander sökte ej hindra
hans flykt, utan marscherade i stället söderut mot Babylon och Susa,
hvilka mot all förväntan frivilligt öppnade sina portar för segraren.
I den senare staden, de persiske monarkernas vinter- och vårresidens,
kom Alexander i besittning af de oerhörda skatter, som
storkonungarne under två hela århundraden sammanhopat här. Ensamt
guldet och silfret uppskattades till 50,000 talenter eller ungefär 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
