Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fälttåget i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 209
krigiska och själfmedvetna stammarna komma till insikt om de
makedoniska vapnens makt och tvinga desamma, hvilka ju förut
lydt under Perserriket, att erkänna Alexander, om icke som sin
öfverherre, så dock som sin öfverman.
Så snart barbarerna visade sig hågade att göra motstånd, var
Alexander strax färdig att i spetsen för en straffexpedition hemsöka
de motsträfviges hufvudorter. Under en af dessa strider, hvilken
utkämpades mot de krigiske Mallerna, hade Alexander nära nog
mist lifvet. Vid stormningen af deras starkt befästa stad hade
konungen från den omgifvande ringmuren besinningslöst hoppat ned
bland de innanför densamma hopade fienderna, hvilka snart
omringade honom. Desse skulle säkerligen hafva lyckats döda honom
trots hans lysande tapperhet, om icke några af Makedonerna, som
ilat till sin herres hjälp, i sista stund räddat honom.
Alexanders bröst hade genomborrats af en med spetsiga
hullingar försedd pil, som kunde utdragas först, sedan såret blifvit
utvidgadt, som det berättas med tillhjälp af Alexanders svärd. Vid
underrättelsen om hvad som inträffat råkade hela hären i sorg;
konungens död ansågs oundviklig, men redan efter sju dagar var
den härdade mannen utom all fara.
Sålunda åtgingo hela nio månader till denna flodfärd och de
därmed i sammanhang stående lika invecklade som talrika militäriska
operationerna i de närbelägna landskapen. Det var under denna
expedition som Alexanders folk påträffade de krokodiler, hvilka
förut gifvit anledning till så underliga funderingar om ett
sammanhang mellan Indernas och Egyptiernas stora flod.
Flottan följde Indos ned till staden Pattala, nuvarande
Haiderabad, där floden ännu vid denna tid delade sig i två hufvudarmar,
omslutande ett delta, likt Nilens, men af mycket större utsträckning.
Vi veta nämligen, att Indos-landskapet i sin helhet under historisk
tid varit underkastadt betydliga fysiska förändringar, hvilket äfven
med bestämdhet framgår af de berättelser, som härröra från vissa
bland Alexanders följeslagare och alltså i detta fall vittna godt
om deras observationsförmåga.
Utgående från Pattala undersökte Alexander personligen bägge
dessa flodarmar ända till deras mynning, hvarunder hans skepp
utsattes för allvarsamma faror af det här med stor våldsamhet
uppträdande hafsvågfenomenet.
Det berättades sedermera, att de grekiska
skeppsbesättningarna hade slagits af häpnad vid den oväntade åsynen af hafvets
plötsligen inträdande tidvattensrörelse, hvilken dessutom förmenades
hafva tillfogat Alexanders flotta betydliga skador. Det af
Alexanders sjöfolk kända Medelhafvet, saknade ju dylika ebb- och
flodrörelser, såsom man vidare sökt förklara.
Denna framställning grundar sig emellertid säkerligen på ctt
misstag, och vi kunna taga för gifvet, att det fenomen, som
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
