Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romarnes geografiska kunskaper. Ptolemaios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 229
stode i direkt förbindelse med den omgifvande oceanen, en
uppfattning, som trots sin oriktighet höll sig ända till Ptolemaios tid.
Noggrannare underrättelser om Indiska oceanens stränder och
landskapen vid Röda hafvet erhöll den grekiska världen tack vare
den lifliga verksamhet, som utvecklades af de företagsamme
konungarne af Ptolemaiernas dynasti i Egypten. För att befordra den
ytterst lönande handeln med Indien blef sålunda förbindelsekanalen
mellan Nildeltat och Suesbukten, hvilken påbörjats af PHARAO NEKO
ungefär 600 år f. Kr. och fullbordats af DAREIOS HYSDASPES, men
sedan råkat i förfall, åter försatt i användbart skick.
Vidare anlades flera nya hamnplatser på Röda hafvets västra
kust. Bland dem märktes särskildt Ptolemais, benämndt Epitheras
(= vilddjursstaden), i närheten af det nuvarande Suakin. Detta
var särskildt afsedt såsom utgångspunkt för de väldiga
jaktexpeditioner, som regelbundet afgingo till området omkring Nilens
biflod Atbara, hvilket vimlade af allahanda vilda djur, framför
allt elefanter, som massvis nedlades eller infångades för den
egyptiska regeringens räkning.
Dessa och andra företag bidrogo naturligtvis i hög grad att
öka dåtidens geografiska kunskaper. Snart blef också Alexandreia,
Egyptens nyanlagda helleniska hufvudstad, sätet för forntidens
mest lysande geografiska skola, hvilken bland sina förnämste
representanter räknade ERATOSTHENES, HIPPARCHOS och tvifvelsutan
äfven den världsberömde PTOLEMAIOS.
Hvad Romarne beträffar, voro de Grekernas politiske arftagare,
men bidrogo för sin del endast i ringa mån att sprida ljus
öfver andra trakter af jorden, än de redan kände. I
öfverensstämmelse med sin praktiska läggning och sin nyktra uppfattning af
tingen företogo de inga egentliga forskningsresor, utan nöjde sig
med att befästa sitt politiska välde i de trakter, som deras legioner
åt dem förvärfvat. Någon själfständig verksamhet på det
geografiska området kan man egentligen ej tillskrifva dem, och endast
några få undantag kunna anföras från denna regel.
Under det tredje puniska kriget ställde SCIPIO AFRICANUS DEN
YNGRE sin följeslagare och vän POLYBIOS i spetsen för en
flottexpedition, som hade till uppgift att närmare undersöka Libyens, d. v. s.
den afrikanska kontinentens, till Atlanten gränsande nordvästliga
delar. Om denna expedition är intet närmare kändt, men dess
resultat föreligger säkerligen i den beskrifning, som Polybios lämnar
öfver dessa delar af Libyen.
Polybios var icke infödd romare, utan af grekisk nationalitet
(troligen född 210 f. Kr.) liksom samtlige de geografer, som spelat
någon mera betydande roll under den romerska tiden. Mest känd
är Polybios såsom historisk skriftställare, men han utmärkte sig
dessutom genom en utpräglad geografisk läggning. Han visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
