Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romarnes geografiska kunskaper. Ptolemaios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 231
ligen på den fysiska geografiens område (vulkanism, jordbäfningar,
tidvattensrörelser m. m.).
Han bereste icke blott alla från Medelhafvet lättare
tillgängliga kustland, utan han inträngde äfven i Iberiens, Galliens
och Britanniens ytterst svåråtkomliga inre delar och lämnar de
förträffligaste beskrifningar öfver invånarnes egendomliga seder och
bruk, särskildt i de två första landen.
Däremot gör han sig skyldig till grundliga misstag i fråga om
den matematiska geografien (hvars förnämste representant var
ERATOSTHENES, bibliotekarie i Alexandreia (275—194 f. Kr.), berömd
för sin förträffliga mätning af jordklotet, en sak som under forntiden
betraktades som en vetenskapens triumf. Sålunda underskattar
Poseidonios i hög grad jordens storlek. Detta medförde desto
beklagligare följder, som PTOLEMAIOS sedermera tog hans uträkningar
för goda i stället för Eratosthenes’!
I början af den romerska kejsartiden företogos åtskilliga rätt
betydande militära expeditioner till trakter, belägna vid rikets
utkant, hvilkas vinst för den geografiska forskningen egentligen bort
hafva blifvit mycket större, än tyvärr blef fallet. Bland dessa böra
först och främst de fälttåg anföras, som företogos af ÆLIUS GALLUS
till Syd-Arabien, af CORNELIUS BALBUS till Garamanternas land
och af PETRONIUS till Ethiopien.
ÆLIUS GALLUS bröt upp från Egypten till det för sina
rikedomar omtalade s. k. Lyckliga Arabien, hvars gynnsamma läge
invid världshandelsstråten mellan Medelhafvet och Indien icke kunde
för högt uppskattas. Man inser lätt, att kejsar AUGUSTUS önskade
bringa detta viktiga område under sin spira. Det både illa
förberedda och utförda krigståget misslyckades emellertid helt och
hållet.
I närmaste samband härmed står expeditionen till Ethiopien.
Drottningen i detta land, den i bibeln omtalade CANDACE (detta
namn är liktydigt med »drottning», liksom »pharao» betyder »konung»),
som tyckes hafva varit en mycket företagsam kvinna, begagnade
sig af den omständigheten, att Romarne i och för den anförda
expeditionen till Arabien blottat Egypten på trupper. Hon anföll
och eröfrade Romarnes härvarande sydliga gränsfästningar Syene
och det närbelägna Elephantine. PETRONIUS, den romerske
ståthållaren i Egypten, återtog dock snart de två platserna. Han
inträngde därpå i Ethiopien, slog drottningens här i ett stort slag
och intog hennes hufvudstad Napata. Betydande lämningar af
denna plats finnas ännu i dag strax nedanom Nilens 4:de katarrakt.
Under frammarschen mot denna stad hade Petronius nödgats
genomtåga den fruktade ökensträckan, som inneslutes af den stora
Nilslingan mellan orterna Korosko och Abu Hamed, och i hvilken
säkerligen skådeplatsen från Kambyses’ olyckliga fälttåg bör sökas
(se ofvan p. 138).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
