Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabiske geografer och upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 287
kommit så långt norrut, att man återfunnit dylika vid Petschoras
mynning och i Samojedernas land vid Ishafvet.
Det »odelade kalifatet» omfattade omkr. år 650 e. Kr. tre
fjärdedelar af Alexanders rike. En och samme härskare rådde vid
denna tid från Sahara med sitt brännande klimat till Gascognes
och Baktriens behagligt tempererade landskap. »De trognes
behärskares» bud åtlyddes i Cordova och Samarkand såväl som på
Kypern och vid Indosflodens stränder. Det vidtfamnande rikets
styrelse och handelslif voro koncentrerade i Bagdad, hvarifrån
lifliga förbindelser med Bortre-Indien och China underhöllos.
De arabiske köpmännen på 700-talet besökte såväl Chinas som
Cochin-Chinas och Ceylons hamnar. Men efter den blodiga
revolution, som år 878 e. Kr. genomförts i China, förändrades allt detta,
och Arabernas handel i den Indiska oceanen drog sig tillbaka från
de östligaste hafven och koncentrerades i hamnstaden Kalah på
Malakkahalfön. I denna hamn, som för en tid intog samma
ställning i handelsvärlden som fordom Ceylon, möttes arabiske och
chinesiske köpmän. Under en viss tid utgjorde Kalah
hufvudemporiet för alla områden mellan Oman i väster och China i öster.
Från denna stad utbredde sig samtidigt »profetens» lära öfver en stor
del af de malajiska öarna. I Kalah kunde de från Persien
kommande sjömännen få höra talas om det härliga Java och andra
öar i den sagoskimrande austral-asiatiska archipelagen. (Vid hvilken
tidpunkt Araberna af Chineserna inhämtat bruket af kompassen,
kan ej bestämdt afgöras.) Särskildt omtyckta voro berättelserna
om det underbara »magnetberget» samt om »guld- och sifveröarna»,
belägna någonstädes långt borta i det östliga världshafvet.
Under tiden hade kalifen VALIDS härar eröfrat betydande delar
af Indien, öfversvämmat Turkestan på ömse sidor om Pamir och
på ett hotande sätt närmat sig China. Men kalifatets eröfrande
kraft var snart uttömd, och hädanefter var det endast på fredligt
sätt som Islam fortfor att utbreda sig i Central-Asien och Indien.
Ty först sedan Araberna afslutat sitt rent politiska arbete,
begynte de att med framgång verka i civilisationens tjänst.
I fråga om de vid Indiska oceanen belägna länderna höllo
Araberna sig hufvudsakligen till dessas kuster. En liflig handel,
omfattande Ost-Asiens varor, underhölls såväl från Persiska vikens
och Röda hafvets städer som från OÖst-Afrikas hamnar söder om
Kap Guardafui. Denna samfärdsels långa förbindelselinjer, hvilka
voro dragna utmed kusterna från Zanzibar i väster till Ceylon i
öster, hotades dock allt emellanåt af de djärfve sjöröfvare, som
slagit sig ned på Sokotra, den ofta omtalade ön utanför Afrikas
långt utskjutande östliga horn.
Indiska oceanens farvatten erbjödo trots detta en liflig anblick,
och handeln stod vid denna tid högt i flor härstädes. Afven
inlandets stora handelsstäder, sådana som Samarkand, Balkh och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
