Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabiske geografer och upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 303
Såsom praktiskt bevis för jordytans sfäriska form anför han, att
den höga Demavendvulkanens topp är det första som ses af seglaren
på Kaspiska hafvet, och att, ju mera fartyget närmar sig land, desto
större delar af berget blifva efter hand synliga. .
Rörande Nilens källor nämner Massudi, att floden upprann i
en sjö, belägen i en trakt, där dag och natt voro lika långa året
om. Denna sjö befann sig i berglandet bakom Zandj-(Zanzibar-)
kusten, hvars yttersta kända del var Sofala. Man kan väl knappast
vänta sig en noggrannare framställning vid den tiden!
Indiska oceanen, som han anser sakna gränser och omfatta
största delen af världshafvet samt vara uppdelad i sju olika bäcken
eller »haf», känner Massudi mycket väl. Sålunda omtalar han dess
väldiga dyningar, hvilka enligt somliges mening ansågos vara
förtrollade vågor. Dessutom anför han otaliga här belägna öar och
deras karakteristiska produkter. Medelpunkten för handeln i dessa
farvatten var belägen i Kalah, sedan Chineserna upphört med sina
sjöfärder, och Araberna blifvit utdrifne från Khanfu.
I motsats härtill är hans kunskap om Atlantiska oceanen
eller »mörkrets gröna haf», som han kallar den, alldeles otillräcklig.
Han ansåg i likhet med sina landsmän, att detta haf var omöjligt
att besegla på utsidan af »sundet vid kopparstoderna» (Gibraltar),
på hvilka »jätten, konung Herakles», som uppställt dem, själf skrifvit
det. Häri ligger säkerligen en anspelning på de här ofvan
omtalade två kopparpelarna framför templet i Gades.
Atlantens gräns liksom dess djup var nämligen obekant. Under
medeltiden troddes rätt allmänt, att hafvet höjde sig i väster, så
att fartygen här seglade så att säga »uppför backe». Massudi
medgifver dock, att en köpman, benämnd »den unge mannen från
Cordova», som velat lösa detta hafs mysterier, företagit en färd på
detta haf, och att han, sedan han icke afhörts på en lång tid,
slutligen återvändt till sin hemstad med en rik skeppsladdning. Denna
uppseendeväckande händelse var, påstår han, allmänt känd i Spanien.
Massudis största svaghet ligger i hans uppfattning af
Central-Europa, hvilket han aldrig själf besökt. Det genomflytes, säger han,
af Donau, som upprinner i en stor sjö och utmynnar i Asovska sjön(!).
Afven i fråga om Konstantinopel och dess läge gör han sig skyldig
till oförsvarliga misstag. Däremot har han godt reda på landskapen
vid Svarta hafvet och Kaukasos samt därvarande Khazariska rike
och det nordligare, vid Volga belägna ytterst viktiga Bulgar eller
Volgaria, hufvudstaden i Bulgarernas rike.
Han omtalar vidare, huru Ryssarne år 913 e. Kr. kommande
från Svarta hafvet plötsligen infunnit sig i Kaspiska hafvet med en
flotta af ej mindre än 500 skepp, hvardera med en besättning på
100 man, och plundrat dess fruktbara sydliga kuster. Till slut hade
de dock blifvit i grund slagne af muhammedanerna och 5,000 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
