Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabiske geografer och upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 305
öfrigt mycket gammal, och de äldste kristne pilgrimerna betraktade
allmänt pyramiderna, hvilkas antal uppgafs vara sju eller tolf,
såsom »Josefs visthus».
Det följande århundradet hade visserligen att uppvisa arabiske
geografer, sådana som MUKADASSI och ALBIRUNI, hvilka genom
vidlyftiga resor samlat material till sina utgifna arbeten och därigenom
visat sig som värdige efterföljare till ITbn-Haukal och Massudi, men
deras rykte har helt och hållet fördunklats af den man, till hvilken
vi nu öfvergå.
EDRISI, tillhörande en nordafrikansk konungasläkt, var född i
Ceuta 1099 e. Kr.; han hade studerat vid universitetet i Cordova
samt bl. a. besökt Frankrike och England. I midten af 12:te
århundradet vistades han hos ROGER I1 af Sicilien, denne normandiske
furste, hvars hof var en samlingsplats för idkare af alla vetenskaper,
men allra främst geografien, för hvilken han särskildt verkat genom
att under en lång följd af år utsända talrike forskningsresande till
främmande land. Här kom Edrisi i tillfälle att med användande
af det af Roger hopsamlade materialet i lugn och ro skrifva sitt
stora arbete, hvars titel lyder: Förströelser för den som längtar
attresa genom världen, och hvilket länge stod i så högt anseende,
att man velat kalla dess författare »den arabiske Ptolemaios».
. Till boken hörde ursprungligen ett stort antal kartor samt en
väldig silfverskifva, på hvilken »den kända världens omkrets och
alla dess floder» voro återgifna. De kopior, som finnas af Edrisis
kartverk, visa, att han däri icke angifvit orternas astronomiska läge,
och att arbetet (som man kan vänta) utgör en blandning af
Västerlandets och Österlandets geografiska kunskaper vid denna tid.
Särskildt Edrisis kännedom om Afrika är mycket grundlig.
Likaledes känner han till Europa bättre än sina föregångare. Af
särskildt intresse är, att han nämner åtskilligt om Östersjön och
de nordiska rikena Norge, Danmark och Sverige (där han anför
städerna Sigtuna och Kalmar) samt om Ryssland och Tyskland.
Afven ABULFEDA (omkring 1300 e. Kr.), furste af Hamat i
Syrien, skaffade sig geografiskt rykte genom ett vidlyftigt arbete
med tillhörande kartbilagor, hvilket dock i det stora hela saknar
originalitet.
En framställning af Arabernas betydelse för geografien kan
ej lämpligare afslutas än med en redogörelse för Ibn-Batuta och
hans resor.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
