Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmännen, deras resor och upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 H. H. VON SCHWERIN
staten Rhode-Island), som man ansåg vara ett otvetydigt
minnesmärke från nordmannatiden. De nyaste sakliga undersökningarna
hafva emellertid till fullo ådagalagt, att dessa förmenta »nordiska»
ruiner helt enkelt äro kvarlefvorna af en väderkvarn, bevisligen
uppförd af därvarande engelske kolonister i slutet af 1600-talet.
Lika olyckligt har det gått med den mycket omtalade »skrifna
stenen» eller Dightonklippan (i staten Massachusetts), på hvilken
en mängd primitiva afbildningar finnes framställd. Dessa hafva
fantasirike fackmän velat tyda som nordisk »runskrift», innehållande
en beskrifning på Thorfinn Karlsefnis upptäcktsresor i
Amerika. Denna uppfattning har nu visat sig sakna all grund.
Ifrågavarande s. k. »inskrift» är af indianskt ursprung och skiljer
sig i intet från en mängd andra dylika grafiska framställningar,
hvilka förekomma flerstädes i de östra Förenta staterna.
Men företrädesvis har man nedlagt mycket arbete på försöken
att fastställa, hvilka delar af Amerika det är, som motsvara de af
Nordmännen besökta områdena Helleland, Markland och Vinland.
Alla hafva nämligen varit enige om, att det här gäller landsträckor
tillhörande Amerika, men svårigheten har just bestått uti att
närmare bestämma deras läge. Full visshet rörande dessa frågor
torde dock säkerligen aldrig kunna uppnås, därtill äro urkundernas
ordalag alldeles för intetsägande.
Nu senast har man velat förlägga Helleland till Labrador, liksom
Markland rätt väl kan hafva utgjort en del af Newfoundland, och
Vinland kan vara identiskt med Nya Skottland (jämte Kap Breton).
I motsats härtill har man förut oftast varit böjd för att förlägga
dessa nordbornas upptäckter till betydligt sydligare delar af
Nord-Amerikas atlantiska kust.
Talet om »vinet» och det »vildt växande hvetet» har, menar
man, säkerligen föranledts af de här i mängd förekommande
»vinbären» (hvaraf fordom i tiden ett förträffligt vin lär hafva
beredts) samt af en planta, benämnd »indianskt ris», hvilken har en
viss likhet med hvete och som allmänt förekommer på
Nord-Amerikas ostkust S. om 50’ n. br. Om förekomsten af dylika
vinbär vittnar Marthas wineyard, en ö vid Massachusetts kust, som
fått sitt namn af sin frodiga vegetation af vinrankor och hvilken
ofta har ansetts vara identisk med det forna Vinland.
Berättelsen om vinet och vinrankorna gör i alla fall ett
ovederhäftigt intryck, och måhända bör vid närmare eftertanke hela
framställningen rättast antagas bero på ett missförstånd. Har det icke
möjligen kunnat förhålla sig så, att den förste upptäckaren besökt
en dittills okänd trakt eller ett vinland, d. v. s. gräsland, betesland (af
fornnord. vin =gräsbete), men att detta namn därefter (måhända
ej alldeles ouppsåtligen) tilldelats betydelsen »vinproducerande land» ?
lanande anmärkningar om »vinlandet, som icke frambragte något
vin alls», saknas icke ens i den fornnordiska litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
