Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubrucks resa till världens östligaste delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 H. H. VON SCHWERIN
kalk och benmjöl eller också svärtade. I hyddans öfre del fanns
en rund, rörformig öppning för röken. Framför tältluckan
upphängdes tygstycken med brokiga afbildningar, föreställande träd,
fåglar och andra djur.
De största af dessa hus voro uppförda på väldiga vagnar, som
vid flyttningen från den ena orten till den andra drogos af oxar.
Rubruck hade själf mätt ett dylikt »rullande palats». Det visade
sig hafva 30 fot i diameter och var förspändt med 22 oxar, bildande
två led. Vagnsaxeln var af en skeppsmasts storlek, och en man
stod ständigt i dörröppningen och dref på oxarna. Stor-khanen
BATU hade 26 hustrur, af hvilka hvardera ägde en dylik stor
boningsvagn, enhvar åtfölja af omkring 200 mindre fordon, delvis
dragna af kameler. I dessa vagnar funnos de höga damernas
»syflickor», deras resgods m. m.
När Tartarerna slogo läger och uppställde sina bostäder eller
»jurtor», vände de alltid dessas dörröppningar mot söder. En mäktig
tartarhöfdings läger eller ordu liknade en stor stad, hvari dock
endast få manliga personer befunno sig.
Rubruck lämnar därefter en noggrann beskrifning på jurtornas
inredning, och han glömmer därvid icke att omtala de därinne
uppställda afgudabilderna, bestående af påklädda filtdockor,
till hvilkas ära dryckoffer plägade regelbundet anställas. Han
dröjer speciellt vid Tartarernas älsklingsdrycker, risbrännvinet
och sommardrycken cosmos, d. v. s. kumis (jäst stomjölk), för
hvars beredning han vidlyftigt redogör. Vid sina dryckesgillen, af
hvilka han lämnar en lustig skildring, drucko Tartarerna glupskt
och omåttligt. Det ansågs t. ex. vara mycket skämtsamt att
»kraftigt draga en gästs öron åt sidorna och sedan hälla cosmosen i hans
vidöppna mun». När en förnäm Tartar tog sig en bottenklunk,
instämde taffelmusiken med jublande fanfarer.
Första gången Rubruck smakade denna dryck, greps han af
en oemotståndlig rysning; andra gången lyckades det bättre. De
kristne i dessa trakter ansågo det emellertid såsom en svår synd
att njuta af denna dryck, hvarför också de skadeglade Mongolerna
gjorde sig särskildt nöje af att vid alla tillfällen tvinga dem att
dricka däraf.
Tartarernas förnämsta föda bestod af soltorkadt kött af deras
själfdöda husdjur, något som väckte afsmak hos både
muhammedaner och kristne. För öfrigt voro de »allätare», som icke
försmådde något födoämne, huru äckligt det än kunde förekomma
andra. Speciellt utgjorde de talrika murmeldjurens kött (då som
nu) en omtyckt rätt.
Rubruck omtalar äfven i detta sammanhang de många olika djur,
som funnos i landet, t. ex. långsvansade springrättor, vildsvin,
argalifår med väldiga horn o. s. v. Han redogör äfven för Tarta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>