Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiens öar. Sjöresan hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 435
INDIENS ÖAR. SJÖRESAN HEMÅT.
Efter sin utförliga redogörelse för det chinesiska fastlandsområdet
och dess grannländer öfvergår Polo till en beskrifning på de öster
och söder om China belägna landen och öarna i det hittills så
obekanta östliga hafvet. Polo påpekar uttryckligen, att han icke
personligen besökt alla dessa trakter, utan inhämtat sina
upplysningar om dem af personer, hvilka nyligen berest ifrågavarande
områden. Detta hindrar ingalunda, att hans framställning är både
rikhaltig och i det stora hela sanningsenlig. Han inleder sin
redogörelse för Indiens öar med en beskrifning på de fartyg, hvilka
de chinesiske sjömännen använde på färden.
Vi få då höra, att dessa fartyg voro byggda af furutimmer
samt försedda med ett däck, ett enda roder samt vanligen fyra
master. Under däck funnos femtio till sextio separatkajutor, där
köpmännen efter behag kunde ordna det bekvämt för sig. Särskildt
anmärkningsvärdt var, att dessa skepp voro försedda med ett större
antal vattentäta skott, så att, i fall fartyget råkade erhålla en
läcka genom att löpa på ett ref eller få en stöt — af en hungrig
hvalfisk, skadan med lätthet kunde repareras. Skeppen voro
omsorgsfullt hoptimrade med tillhjälp af järnnaglar och skrofven diktade
medelst hampdref samt en blandning af kalk och ett slags träolja.
Hvart och ett af dessa stora fartyg kräfde en besättning på 2—300 man.
Till hvarje skepp hörde flera mindre och större båtar, hvilka under
seglingen upphängdes vid dess sidor (såsom nutidens räddningsbåtar).
Dessa stor-khanens skepp voro påtagligen bättre lämpade för längre
färder på hafvet än de europeiska fartygen på Polos tid, och
säkerligen voro de mycket öfverlägsna de eländiga farkoster, med hvilka
COLUMBUS nödgades företaga sin första oceanfärd till Amerika.
Chinesernas skeppsbyggeri har emellertid icke gjort några
framsteg på de senaste tusen åren, och deras »djunker» konstrueras nu
alldeles som på Marcos tid.
Vid beskrifningen på »Indiens öar» börjar Polo med den i Östra
ocanen belägna ön Zipangu eller det nuv. Japan. Denna ö hade
ett särskildt intresse för honom, emedan KUBLAI-KHAN företagit ett
eröfringståg dit 1281 e. Kr., hvilket för öfrigt helt och hållet
misslyckats i följa af den oenighet, som rådde mellan de tartariska
truppernas tvänne öfverbefälhafvare. — Sanningen är troligen den,
att den chinesiska flottan, som räknade 3 till 4,000 segel med
100,000 krigare ombord, nästan förstördes genom en våldsam hvirfvel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
