Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polos efterföljare. Mandeville. Conti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 465
De i Contis reseberättelse förekommande episoderna göra långt
ifrån alltid ett tillförlitligt intryck. Detta kan sannolikt i flera fall
skyllas på den påflige sekreteraren PoGGro, hvilken nedskrifvit
reseäfventyren och ej så sällan tyckes på eget bevåg hafva gjort
tillägg till den ursprungliga berättelsen.
Som ung man hade Conti uppehållit sig flerstädes i Främre
Asien och därunder lärt sig att tala både arabiska oeh persiska.
Man har med anledning häraf framkastat den tanken, hvilken
ingalunda förefaller alldeles orimlig, att Conti drifvits af begäret att på
de geografiska forskningsresornas område efterlikna och öfverträffa
sin berömde landsman Marco Polo. Sina stora resor började han
med att i Ormuz inskeppa sig till Främre Indiens västkust.
Härifrån uppnåddes Madras efter en marsch från haf till haf,
tvärtigenom Dekans högland. Från Madras seglade han till Ceylon samt
vidare till Sumatra, hvars rikedom på kamfert han omtalar, och
där han lärde känna de vilda människoätande Battaks, som
begagnade sina slagne fienders hufvuden som mynt. En tid därefter
blef han af stormen drifven till Tenasserim (i Bortre Indien), hvilket
landskap han säger vara särdeles rikt på färgträd och elefanter.
Därifrån bar det af till Ganges’ mynningsland, hvarpå han
färdades 15 dagsresor uppför denna flod. Sedermera besökte Conti
Arakan och gick öfver därvarande bergskedja till Burma, uppför
hvars flod Irawaddi han färdades till detta rikes gamla hufvudstad,
Ava. Snart därefter finna vi honom i sällskap med sin familj, som
ständigt ledsagade honom på hans ströftåg, i Siam och på den
australasiatiska övärlden, hvilken han sammanfattar under benämningen
Inre Indien. (Vid denna tid togs »Indien» som bekant, i mycket
vidsträckt bemärkelse, så att namnet omfattade alla land vid oceanen
från Ost-Afrika till China.) På Borneo och Java, hvilkas invånare
han stämplar såsom de grymmaste af alla människor, dröjde han
en längre tid. Likaledes besökte kan Molukkerna, »där
kryddnejlikorna och muskotnötterna växa».
Bland de upplysningar om dessa trakter, som Conti meddelar,
är särskildt den viktig, att fartygen i Indiska oceanen icke använde
kompassen, utan fortfarande (liksom på Polos tid) styrde efter
stjärnorna.
Från Kambodja anträdde han efter snart 25 års kringflackande
hemresan, under hvilken flera platser i Främre Indien berördes,
äfvensom Sokotra och Aden. Härifrån företog Conti (under en tid
af två månader) färden uppför Röda hafvet i hela dess längd till
Sues i norr, en prestation, som det säkerligen högst sällan, om ens
någonsin, vid denna tid lyckats en Europé att utföra. Saken var
nämligen den, att Egyptens fanatiske »mameluksultaner» höllo detta
farvatten omsorgsfullt spärradt för alla kristne. Desse voro därför
nödsakade att taga den besvärligare vägen om Persiska viken för
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
