Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spåret af det nuvarande namnet Ceylon. – Med
förbigående af några än obetydligare författare
skola vi fästa uppmärksamheten vid ett par anonyma
segelanvisningar, som sannolikt härstamma från denna
tid. Den äldsta är Stadiasmos eller Periplus af det
stora hafvet (Medelhafvet). När den författats vet man
ej. Medan några förlägga den första nedskrivningen
till Augusti tid, ehuru den sedan omarbetats[1], datera andra densamma från 4:e eller 5:e
årh.[2] Den
skildrar Libyens kust frän Alexandria till Utika,
en del af Mindre Asiens, Kreta, Cypern och en del af
den grekiska arkipelagen samt är mycket noggrann och
fullständig, uppgifver öfverallt afstånden i stadier,
beskrifver hamnar o. s. v. Om denna Stadiasmos
fäller NORDENSKIÖLD det omdömet att »densamma är
det sista bidraget från den grekiska litteraturen
till sjöanvisningar för det inre hafvet»[3]. Detta beror dock, såsom äfven Nordenskiöld
anmärker, på om den är författad så sent som i det 4:e
eller 5:e årh. Vi äga nämligen ännu ett par segelanvisningar
rörande detta haf, hvilka i annat fall skulle vara
yngre. – Äfven for det »yttre» hafvet finnas sådana,
dels en för det Erythreiska (Röda) hafvet, dels en
författad af MAKRIANOS (börj. af 5:e årh.) som har
omfattat hela jorden, men af hvilken blott en del af
anvisningarna för det yttre hafvet finnes kvar. Den
första delen gäller det Indiska hafvet, den senare
Europas och Libyens västkuster, men hela verket
saknar allt större värde, då det blott synes vara
en parafras af Ptolemæos[4]. Af större intresse är
den först nämnda segelanvisningen för Röda hafvet,
som innehåller många praktiska råd för sjömän och
köpmän. För hvarje land och hamn uppräknar den alla
handelsvaror, som in- och utföras, och hvad som med
bästa fördel kan säljas. Hamnarnes läge är noggrant
angifvet. I själfva verket sträcka sig dess uppgifter
långt utom Röda hafvet, ända till Indien och ett
stycke ned för Afrikas östkust.
Den siste grekiske geografiske författaren i forntiden
var STEFANOS från Byzantion, som lefde i början af
6:e årh. och som uppgjort ett alfabetiskt ordnadt
geografiskt lexikon i 60 böcker, af hvilka vi dock
äga endast ett kort och dåligt utdrag, där alla de
intressantaste notiserna äro utelämnade och nästan
blott namnförteckningen återstår. Men då Stefanos
gjort utdrag ur 300 författare, af hvilka de flesta
gått förlorade, så innehåller detta register en mängd
namn, som icke äro kända från andra håll.
Romarnes geografiska bidrag äro under denna period
mycket torftiga. C. JULIUS SOLINUS (3:e årh.) har
skrifvit ett samlingsverk, som från början hetat
Collectanea rerum memorabilium, men sedan kallades
Polyhistor, hvilket mestadels innehåller geografiska
notiser utplockade ur Plinius Historia naturalis,
och som sålunda icke erbjuder något nytt. Oftast har
han letat ut de underligaste fablerna hos Plinius,
och därför blef han den mest lästa geografiska
författaren under Medeltiden, såsom äfven visas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
