Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
axel vore klart redan däraf, att då måste denna
axel stödjas af något; och af hvilket ämne skulle man
tänka sig denna axel? Mot jordens klotform anför han
för öfrigt det beviset, att skuggorna af människor
växte för hvarje »klimat» med en half fot, hvilket
vore omöjligt om jorden vore rund. Felet i detta
resonnemang ligger däri, att han icke förlägger solen
oändligt långt bort från jorden, så att dess strålar
falla parallella, i hvilket fall skugglängderna i
alla klimat måste blifva lika stora, om jorden vore en
platt yta. Men det egendomligaste hos Kosmas är dock,
att han anser det judiska tabernaklet, som Moses lät
bygga vid Sinai (Exodus kap. 25, 26) vara en afbild
af världen, hvilken sålunda i sin ordning motsvarar
tabernaklet icke blott i allmänhet utan äfven i fråga
om mått-talen. Då man visste, att tabernaklet var dubbelt
så långt som bredt, måste ock jorden vara det, liksom hon
måste hafva räta sidor. Hon hvilar på en fast grund
och uppbär liksom på höga murar himmelen, hvilken
hade en i dess längdriktning afrundad form. Hela
denna lådformade byggnad var på sin halfva höjd
delad i två afdelningar genom firmamentet, ofvan
hvilket de himmelska vattnen hade sin plats. I
den nedre afdelningen funnes jorden, vattnet och
stjärnorna. Allt som fanns i tabernaklet hade sin
motsvarighet i världen.
<bildtext>
Fig. 4. Världsbild efter Kosmas.
Jorden, omsluten af firmamentet och omkretsad af den
upp- och nedgående solen. Till vänster Atlantiska
hafvet och Medelhafvet, till höger Röda
hafvet och Persiska viken; bakom dem Kaspiska hafvet.
</bildtext>
Solens lopp förklarar han ungefär som Severianus,
blott med den skillnaden, att han antager ett högt
kägelformigt berg i norden, bakom hvilket solen,
utan att vara synlig för oss, återvänder till sin östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
