Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250) - 2) Arabernas matematiska och fysiska geografi samt kartografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hang-tschou-fu. Emellertid inträffade 875 en resning
i norra Kina, och rebellchefen intog 878 Khanfu
samt dödade 120,000 muhamedaner, judar och kristna,
som då bodde där. Till följd häraf afbröto araberna
sina direkta förbindelser med Kina och förlade sin
hufvudstation till Kalah, en stad på Malakka
halfön[1], dit
sedan de kinesiske köpmännen förde sina varor.
– På dessa vägar hafva araberna fått sina kunskaper
om Kina; hvad som låg på sidan om dem var obekant,
ända till dess Ibn Batuta på kejsarkanalen kom till
Peking, men då hade äfven européer framträngt till
»midtens rike». Sundaöarna lågo sålunda också inom
deras handelsområde, och de hafva beskrifvit dem
mycket fullständigt[2].
Utefter Afrikas östra kust seglade araberna till en
ort, som de kallade Daghuta, troligen belägen straxt
söder om vändkretsen[3].
De lärde härunder känna Madagaskar, som de kallade »månön»,
Quamar eller senare Qomr, hvilket ord ännu återfinnes
i namnet på ögruppen Comorerna. Moçambique, Quiloa,
Zanzibar och Melinde voro där hufvudstationer för deras
handel. I det inre landet nådde de Sudan, där Islam
började utbreda sig så tidigt, att det var Bornus
hufvudreligion redan i slutet af 1000-talet. Från
Marokko hafva de trängt åt söder till Senegambien och
öfre Niger-området. I denna trakt hade förut funnits
ett rike Ghana eller Ghanata äfven kalladt Ganaja
eller Guanaja, sedan kufvadt af Timbuktus sultan, och
från hvilket namnet Guinea är härledt. Liksom några
af de forntida geograferna kallade araberna flera
floder i Afrika Nil bl. a. Niger, som hette Nilen i
Ghana, och härigenom blef den gamla sägnen styrkt,
att denna flod hade samma källsjö som Nilen, såsom
också Edrisi på sin karta lät honom få. Till sjös
synas de icke hafva kommit söder om Kap Nun, om än
möjligen en arabisk sjöfarare IBN FATIMA af stormarna
drifvits till K. Blanco[4]. De tala visserligen, liksom
andra medeltidsförfattare om Kanarieöarna, men under
deras latinska namn, hvadan det torde vara klart,
att de lärt känna dem i litteraturen, men icke under
sina sjöresor. Dock vet Edrisi att berätta om en ö,
synlig från Afrikas västra kust, och från hvilken man
vid klart väder såg rök uppstiga. Om denna berättelse
har någon grund, så måste därmed åsyftas Teneriffa.
2) Arabernas matematiska och fysiska geografi samt kartografi.
I den matematiska geografien stodo araberna oändligt
öfver sina samtida i kristenheten, såsom naturligt var,
då de härvid utgingo från Ptolemæos, hvars arbeten,
såsom nämndt, öfversattes till arabiska redan på kalifen
Al Mamums tid (813–33). Att jorden var ett klot, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
