- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
114

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Geography, Exploration, Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att Ni aldrig får se någon fågel flyga
däröfver»[1];
elden brann ej här sa klart eller gaf så mycket
värme som vanligt, ej heller kokade den födan så
kraftigt. »Ni kommer här», säger Polo, »till en
sådan höjd, att det säges vara det högsta ställe i
världen»; däruppe låg en stor sjö, och en vacker
flod (Amu Darja) rann genom en slätt, som var
täckt af de bästa betesmarker på jorden. Där funnos
stora hopar af allehanda djur, bland andra vilda
får af en väldig storlek, hvilkas horn voro goda
sex handlängder. (Ovis Poli). Längre bort blef allt
öde; under 40 dagar gick resan öfver berg och dalar,
floder och öknar åt ostnordost utan att man såg en
människoboning eller något grönt[2]. Slutligen nedkommo
de till de då blomstrande oasrikena Kashgar, Yarkand
och Khotan, hvilkas invånare voro muhammedaner,
ehuru det i de båda förstnämnda också fanns
nestorianska kristna. Under resans fortsättning
drogo de genom provinserna Pein och Ciarcian med
lika benämnda hufvudstäder. Den senare är sannolikt
det n. v. Tschertschen vid Tschertschen Darja;
sålunda gingo de resande utefter Tarimbäckenets
södra kant[3]. Fem dagsresor från sistnämnda
stad nådde de oasen Lop, i hvilken fanns en stor stad
Lop; här började Storkhanens område. Däremot omtalar
Marco Polo icke sjön med detta namn (Lop-nor). Efter
ytterligare en lång ökenresa uppnådde man Sancion
(Sa-tshóu) där Marco första gången bevittnade buddisternas
religiösa bruk, samt 10 dagar senare Succiur
(Su-tshóu), som var en hufvudort för nestorianerna
och tillika centrum i rabarberlandet. Det låg inom
det forna riket Tangut, som Tschingiskhan eröfrat,
och hvars hufvudstad var Kan-tschóu-fu, som Polo
kallar Campiciu. Under resan härifrån måste Polo
hafva passerat den kinesiska muren, som han dock
icke omtalar, såvida ej han afser den, då han säger:
»här är också den ort, som vi kalla Gogs och Magogs
land; där heter det Ung och Mungul efter namnet på
två folk, som bott i denna provins»[4]. Sedan man
färdats ännu en sträcka i den gamla riktningen,
gick man mera mot norr och inträffade slutligen
i Kublai-khans sommarresidens Chandu (Shang-tu),
sannolikt i maj 1275. Vidsträckta


[1] MARCO POLO, kap. 32.
[2] Rörande
vägens riktning från Badakhshan
till Tarimbäckenet, äro meningarna mycket olika
hos YULE och PAUTHIER, och det synes mig vara
omöjligt att bestämdt angifva hur den gick.
Dock förefaller mig Yules hypotes sannolikare, enär
Pauthier förutsätter, att Polierna tagit en
vidlyftig och oförklarlig omväg. Enligt Yule har
Pamir passerats i hufvudsakligen nordostlig
riktning.
[3] PAUTHIER är äfven här af annan mening,
enär han identifierar Ciarcian med en ort i norra
delen af Tarimbäckenet och anser alltså att
Polierna gått tvärs öfver detta och följt Khotan-
och Tarimdalarna samt därefter norr om Lob
vändt tillbaka mot söder, men detta synes strida
mot Marco Polos uppgift, att bomull i riklig mängd
växte i de trakter, där resan gick, och bomull anses
ej ha kunnat förekomma i norra delen af bäckenet.
Äfven säger han, att jaspis i rik mängd fanns i
floderna, och denna sten finnes också i de floder,
som flyta från Kwen-Lun, men ej i de norra
floderna.
[4] MARCO
POLO, kap. 59, YULE, s. 257, anser att
han härvid haft den stora muren i tankarna; ty i
västerlandet ansågos ju Gog och Magog bo norr om
en sådan. Se sid. 76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geohist/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free