Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla, kaptener och manskapet, skulle lyda,
såsom generalkapten. Såsom hufvudmål för resan
angifvas Kryddöarna[1].
Vid underrättelsen om att detta kontrakt var
afslutadt sökte man från portugisisk sida omintetgöra
företaget på allahanda sätt, men detta misslyckades,
om äfven härigenom utrustningen något försenades. Ruy
Faleiro drog sig också ifrån saken, men i stället
slöto sig några andra framstående män till den,
bl. a. den italienske riddaren ANTONIO PIGAFETTA
från Vicenza, hvilken har skildrat resan[2]. Såsom
bestämdt var, bestod flottiljen af fem fartyg
Trinidad, som fördes af Magalhães själf, San Antonio
förd af JUAN DE CARTAGENA, <i>Concepcion<i> af GASPAR DE
QUESADA, Victoria af LUIS DE MENDOZA och Santiago
af JUAN SERRANO. Den sistnämnde var portugis liksom
generalkaptenen och samtliga piloterna samt en del
af manskapet. Magalhães hade genom sina studier af
kartor och reseberättelser kommit till den åsikten,
att äfven om han icke upptäckte något sund, så
skulle han kunna kringsegla Amerikas sydspets,
ty att en sådan fanns, var för honom tydligt. Han
behöll dock sina planer för sig själf, på det att
icke någon annan skulle kunna gå honom i förväg,
men kom därigenom från början på spänd fot med sin
närmaste man Juan de Cartagena. – Den 20 sept. 1519
afseglade flottan frän S. Lucar de Barrameda; hans
eget fartyg gick alltid främst och förde därför
nattetid en brinnande fackla i bakstammen. Redan
under Kanarieöarna hade Juans de Cartagena opposition
gått så långt, att Magalhães lät fängsla honom och
utnämde ANTONIO DE COCA till befälhafvare på San
Antonio. Utan vidare äfventyr nåddes Brasiliens kust
vid Kap Agostinho, och i Rio Janeiros hamn rastade man
d. 13–26 dec. för att intaga lifsmedel och undersöka
om i vikens inre del något sund kunde utmynna. Sedan
följde man kusten åt söder och passerade den 10
januari Kap Santa Maria samt inkom därmed i La Platas
æstuarium, hvilket noga undersöktes af samma skäl
som Janeirobukten. Här började de nya upptäckterna,
och resan gick nu långsammare, ty Magalhães undersökte
kusten för att finna lämpliga hamnar. Infödingar
upptäckte man ingenstädes, ehuru man vid La Plata
sett spår af dem. Den 24 febr. kommo fartygen
till San Matias-golfen, kämpande med storm och
strömmar. Resan blef allt besvärligare, ofta måste
man söka hamn. Slutligen ankrade man i Puerto San
Julian (49° 15’ s. br.), den 31 mars, dagen före
Påskdagen. Här beslöt Magalhães att invänta sommaren
och befallde, att man skulle uppföra hyddor på
stranden och inknappa dagsrationerna för att skona
förråden. Men nu började både manskapet och några
af skeppskaptenerna högljudt knota och fordrade, att
man skulle återvända till hemlandet. Natten till den
1 april utbröt ett formligt myteri, anfördt af Juan
de Cartagena, som frigifvits af Quesada,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
