Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SALAZAR förde flaggskeppet till Ladronerna, där han
afled; slutligen framkom det till Tidor den 1 januari
1527, sedan hälften af besättningen dött. Fartyget
var dock nu odugligt, men hjälp kom från en annan
spansk expedition.
Ferdinand Cortez hade nämligen, såsom förr nämts,
år 1527 sändt ALVARO DE SAAVEDRA från Mexiko till
Kryddöarna med tre skepp, af hvilka två gingo
förlorade under resan. Han besökte Filippinerna och
kom den 30 mars 1528 med sitt återstående fartyg till
Tidor, där han träffade dem, som återstodo af Loaysas
expedition. Som han var alltför svag mot portugiserna,
sökte han i juni återvända till Mexiko. Därvid for han
förbi flera af papuas bebodda öar och äfven utefter
Nya Guineas nordöstra kust, där han uppehållit sig
en månad[1].
Han styrde därpå mot nordost, hvarvid han
säkerligen sett några af Karolinerna, men tvangs af
ständiga motvindar – han befann sig nämligen inom
passadområdet – att återvända till Tidor. Följande
året gjorde han ett nytt försök att komma till Mexiko,
men äfven nu hindrade passaden företaget. Själf dog
Saavedra ett stycke norr om vändkretsen, hans fartyg
återvände till Halmahera och föll här i portugisernas
händer.
Sedan spanjorerna 1529 afstått från alla anspråk
pä Molukkerna, hemfördes af portugiserna de
16 spanjorer, som hållit sig kvar där, dock
återvände knappast hälften till Spanien och först
1536. Bland dem var piloten ANDRES URDANETA, som i en
berättelse till konung Karl V spred nytt ljus öfver
Kryddöarna. Spanjorernas färder öfver Stilla hafvet
upphörde för några år; men som de icke afstått från
rätt till de andra öar, som deras sjömän upptäckt,
upptogos de åter 1542. Under mellantiden hade
Cortez år 1536 skickat HERNANDO GRIJALVA med ett
par fartyg från Mexiko till Peru med undsättning
åt Pizarro. Denne styrde så långt ut på hafvet,
att han troligen ej varit långt ifrån Nya Guinea,
i hvars närhet skeppet strandade.
Det var den förr nämnda vicekonungen i Mexiko ANTONIO
DE MENDOZA, som först beslöt att låta återuppsöka de
af Magalhães och hans efterföljare funna öarna. Till
den ändan afsände han i november 1542 från Navidad i
Nya Spanien en eskader af sex skepp under RUY LOPEZ
DE VlLLALOBOS. Denne upptäckte Marschallöarna[2] och
flera af Karolinerna, som han kallade Korallöarna och
Los Jardines. Den 23 januari 1523 kom han till en ö,
där invånarne hälsade hans folk med de spanska orden
buenos dias matelotes! Det var Lamaliork bland de
västra Karolinerna, hvilken besökts af portugisen
DIEGO DA ROCHA 1527, och denna ö med kringliggande
holmar kallades därför Islas de matelotes. Trettio
mil västligare fann man en annan ö, omkr. 25 mil i
omkrets, omgifven af korallref,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
