Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af dem fransmannen GERBILLON blef hans intime vän och
oskiljaktiga följeslagare. Härigenom kunde jesuiterna
erhålla kejsarens stöd i striden med sina teologiska
motståndare, som i sin ordning vunnit påfven för
sig. De brydde sig sålunda icke om de påfliga bullorna
mot deras läror och läto sätta misshagliga påfliga
legater i fängelse. Men tydligen skulle denna kamp
inom de kristnas egna leder slutligen blifva ödesdiger
för hela missionsarbetet. Ett storartadt monument
från denna jesuiternas maktperiod i Kina är den
stora kinesiska kartan. Kang-hsi hade år 1708 lämnat
dem i uppdrag att utföra en sådan, och de grepo sig
verket an med sådan ifver, att de redan är 1718 kunde
öfverlämna henne i kejsarens händer[1]. Kartan omfattade
det egentliga Kina, Mongoliet och Mandschuriet;
i väster sträckte sig de direkta mätningarna till
Chami, men genom inhämtade underrättelser hade man
äfven fått en bild af Öst-Turkestan. Också Tibet
hade undersökts, och det är först under de senaste
årtiondena, som jesuiternas kartbild öfver detta
land ändrats och rättats. Detta kartverks betydelse
är helt enkelt den, att Kina än i dag skulle för oss
vara en Terra incognita utan detta arbete, och det
skulle äfven under nuvarande förhållanden ligga i
vida fältet, när vi kunde få en så pass fullständig
bild af Kina, som den jesuiterna lämnade redan
i början af 1700-talet[2]. Ty på jesuiternas karta
hvila alla senare kartor öfver Kina. Dock bör härvid
ihågkommas, att den stora kartan icke är jesuiternas
verk alltigenom; det vore en orimlighet att tro,
att de på den korta tid, som de använde, skulle
hafva kunnat så grundligt genomforska ett land,
hvilket motsvarar två tredjedelar af Europa, utan
jesuiterna hafva begagnat sig af äldre kinesiska
kartor, af hvilka många funnos öfver hvarje provins,
och de hafva genom astronomiska observationer och
mätningar sammanknutit dessa lokala kartor till ett
helt samt rättat dem, där sådant varit möjligt.
Knappt var detta storartade arbete afslutadt,
förr än jesuiternas blomstringstid i Kina var
slut. Orsakerna till kinesernas fiendtlighet
mot de kristna voro flera, en bland dem var,
att påfven protegerade åsikter, hvilka stredo mot
den kinesiska kejsarens af jesuiterna inspirerade
religionsplakat, ty därigenom fick åtminstone den
officiella katolicismen en revolutionär karakter i
Kina. Att jesuiterna genom sitt inflytande och sin
makt stötte de kinesiska ämbetsmännen för hufvudet,
är också naturligt. Det första bakslaget kom 1718,
då Kang-hsi förvisade alla de missionärer, som icke
hyllade Riccis läror. Men äfven jesuiterna fingo
vika, då den efterföljande kejsaren YUNG-TSING
(1722–36) är 1723 fullständigt förbjöd kristendomens
utbredning; dock tillät äfven han ett antal särskildt
privilegierade missionärer att stanna i Peking
och Kanton, där man helt enkelt icke kunde undvara
deras biträde såsom astronomer, kalenderförfattare,
kanongjutare, målare, landtmätare, urmakare och
läkare. Men största delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
