Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde komma till södra kusten, lät han frågan
om van Diemens land falla och återvände vid 23
3/4° n. br. Det var Tasman, som åt Australien
gaf namnet Nya Holland och åt den stora vik, som
han väl ej upptäckt, men dock genomforskat, namnet
Carpentaria-viken efter PIETER CARPENTER, som varit
generalguvernör i Batavia 1623–28 och vid den tid,
Tasman gjorde sin andra resa, var ordförande för
ostindiska kompaniet i Amsterdam[1]. Året efter denna
andra resa afled van Diemen, och därmed afstannade de
holländska upptäckterna. Tasman har icke vidare fått
fullfölja sina forskningar. Han afled i Batavia 1659.
Visserligen hafva många mindre ströftåg gjorts af
holländarne från Ostindien till Australiens västra
kust[2],
men de hafva föga eller ingen betydelse för
geografiens historia. Icke heller andra folk visade
större ifver för de transmarina forskningarna, och
därför afstannade dessa ända till 1764 så godt som
alldeles. Endast ett par expeditioner, äfven dessa af
jämförelsevis underordnad betydelse, äro från denna
tid att anteckna.
År 1699 beslöt den engelska regeringen att afsända
ett fartyg på en upptäcktsresa till Australien. Till
befälhafvare utsågs en f. d. buccanier WILLIAM
DAMPIER, hvilken som sjöröfvare seglat flera gånger i
Söderhafvet och äfven besökt Nya Holland samt däröfver
utgifvit ett arbete[3].
Han afseglade med krigsskeppet
Ruebuch och fick efter sex månaders resa den 1
aug. 1699 i sikte ögruppen Abrolhos vid Australiens
västkust (27° 40’) och seglade därpå åt norr först
till ön Dirk Hartog, öster om hvilken han fann Shark’s
Bay, samt därefter vidare. Hans namn återfinnes
i dessa trakter i Dampier arkipelagen och Dampier
land, hvilka dock säkerligen holländarne sett före
honom. Då han icke kunde finna dricksvatten på den
norra kusten, måste han i början af september styra
mot Timor, hvarifrån han höll kurs mot nordost. Den 1
januari 1700 såg han Nya Guinea, som han kringseglade
i nordlig riktning genom Dampier-sundet[4], hvarefter
han styrde åt öster samt upptäckte den 25 februari S:t
Matthias-ön, som erhöll sitt namn efter dagen. Han
gick sedan utefter Nya Irlands kust, som han ansåg
vara en del af Nya Guinea och ankrade i sundet mellan
Nya Irland och Nya Brittanien, men tog det för en
bukt, så att han, liksom Tasman, trodde de båda öarna
vara en enda. Utefter Nya Brittaniens södra kust
for han långsamt mot väster och upptäckte därunder,
att denna ö var skild från Nya Guinea, hvarför han
gaf den namnet Nova Brittania. Sundet väster därom
bär hans namn Dampier-sundet. Han återvände nu norr
om Nya Guinea till Java, men strandade under hemresan
på Ascension den 23 febr. 1701. Härifrån fördes sedan
han och hans folk tillbaka till England[5]. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
