Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men den slöja, som ännu dolde denna stora del af
jorden, skulle snart rifvas sönder af 1700-talets
störste sjöman JAMES COOK. Son till en fattig dagakarl
föddes Cook i byn Marton i Yorkshire den 3 november
1728. Han erhöll någon skolundervisning i sin ungdom
och blef därefter bodbetjänt, men drefs af sin lust
för sjömannayrket att 1747 taga tjänst på ett fartyg,
som förde stenkol från Newcastle till London, samt
sedan på andra handelsfartyg. År 1755, då kriget med
Frankrike utbröt, ingick han som frivillig på engelska
krigsskeppet Eagle, kapten HUGH PALLISER, som blef
hans vän och beskyddare. Tack vare sin duglighet
och de studier, han rastlöst bedref, avancerade han
snart till »master» och fick i uppdrag att uppmäta och
kartlägga Lorenzofloden. Då sedan hans förre kapten
Palliser blef guvernör öfver New Foundland, utnämnde
han 1764 Cook till »marin surveyor to the coast of
New Foundland and Labrador». Cook utgaf öfver dessa
kuster fullständigt banbrytande kartor (1766–68),
och dessa jämte ett astronomiskt arbete, som han
samtidigt insände till Royal Society, ådrogo honom en
allmännare uppmärksamhet. När detta sällskap år 1768
utverkade, att en expedition skulle afsändas för att i
Söderhafvet observera Venus-passagen den 3 juni 1769,
föreslog det Cook till ledare af expeditionen. Han
blef nu utnämnd till löjtnant och chef å konungens
bark Endeavour, hvars utrustande han med stor omsorg
själf öfvervakade. Just då fartyget var färdigt
att afgå, återkom Wallis från sin jordomsegling
och rekommenderade till observationsort den af honom
upptäckta ön Tahiti, och denna blef sålunda det första
målet för expeditionen.
Cooks första resa (1768–71). Med Cook följde flera
vetenskapsmän. Främst bland dem bör nämnas en rik
engelsk botanist JOSEPH BANKS (sedan Sir Joseph), som
vunnit ett frejdadt namn för sina stora vetenskapliga
samlingar och sitt bibliotek[1] och som sedermera under
många år var president i Royal Society. Banks medtog
som sitt biträde Linnés lärjunge svensken DANIEL
KARL SOLANDER (född i Piteå 1736, död i London
1782), hvilken då var amanuens vid British museum
och efter hemkomsten blef Banks’ sekreterare och
bibliotekarie. Solander var en af sin tids förnämste
naturforskare. Dessutom hade Banks för egen räkning
8 andra personer, dels artister, dels tjänare. Som
astronom följde CHARLES GREEN. In alles funnos 95
man ombord på Endeavour, när det den 26 augusti
1768 afseglade från Plymouth, men af dem dogo 38
under resan[2]. Den 14 januari inseglade Cook i Le
Maire-sundet, där man fann växande ett jättesjötång,
som Solander kallade Fucus gigantea; dess blad voro
fyra fot långa och några stammar öfver 120 fot,
ehuru blott af en tummes tjocklek. Den 26 januari
passerades under godt väder Kap Horn, från hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
