Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som man nu befann sig i det södra halfklotets
vinter, var det ej lönt att genast segla tillbaka
till polartrakterna, utan då Cook i september
lämnade Sällskapsöarna, var hans mål åter Nya
Zeeland. Han höll härvid en sydvästlig kurs »för
att gå klar föregående sjöfarares stråt»[1] samt såg
den 23 september en ö, som han kallade Hervey,
tillhörande Hervey- eller Cookgruppen och den 1
oktober de två sydligaste af Vänskaps (Tonga)
öarna Ena och Tongatabu, Abel Tasmans Middelburg och
Amsterdam, där han blef så vänligt mottagen, att han
gaf öarne namnet Vänskapsöarna. På vägen härifrån
blefvo de båda fartygen åter skilda, hvilket tvang
Cook att anlöpa Drottning Charlottes sund, som var
i detta fall bestämdt till mötesplats. Då emellertid
Adventure icke anlände hit, ehuru Cook låg och väntade
nära en månad, så uppgaf han hoppet att åter träffa
det andra skeppet och styrde den 26 november ut på
sin andra polarfärd. Han gick alltså mot söder, och
uppnådde den 23 december 67° 20’ (137° 12’ v.
Gr.)[2],
men tvangs här af isen att vända till lägre bredd
och befann sig den 10 januari 1774 på 47° 51’
s. br. Härifrån gjorde han nu ett tredje försök att
tränga söderut och kom den 30 januari till den högsta
sydliga bredd han nådde, 71° 10’ s. br. (106° 54’
v. Gr.). Nu spärrade en isvall vägen, och han satte
åter kurs mot norr. Han ansåg, att denna is sträckte
sig ända till polen eller till något land, vid hvilken
den setat fast sedan långa tider[3]. Under färden mot
norr återfann han den 11 mars Roggewens Påskö. Det
var det första land man sett sedan 103 dagar, och
glädjen ombord var därför stor[4]. Efter 15 dagars rast
här gick han åt nordväst för att söka efter de öar,
som Mendaña sett och kallat Marquesasöarna. Han
fann dem också den 6 april[5].
Från dem styrde han åt
sydväst mot Tahiti och upptäckte då de nordliga
Paumotuöarna (Tiokea och Palliser-öarna) samt kom
den 22 april till Tahiti. Sedan han uppehållit sig
bland Sällskapsöarna ett par veckor, gick han åt
väster, upptäckte Palmerstonön, den nordligaste
i Herveygruppen, samt Savage-ön (Niue), som hör
till Samoa-öarna, Namuka-gruppen m. fl. öar af
Tonga-arkipelagen och kom den 16 juli till Aurora
(Maivo) i Nya Hebriderna, Quiros Australia del
Espiritu Santo, hvilkas nordligaste öar Bougainville
besökt, då han gaf ögruppen namnet Les grandes
Cyclades. Dessa äldre namn hafva dock fått vika för
det nya, som Cook använde, The new Hebrides. Cook är
den förste, som grundligt undersökte alla dessa öar;
han var sysselsatt därmed från den 15 juli till den
31 augusti[6].
Då han slutligen från den största ön
Espiritu Santo (Merena) styrde mot söder, kom han
den 4 september till ett okändt land, som han kallade
New Caledonia, hvars norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
