Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Vattnets kretslopp.
närhet, då vattnet förekommer i massa, såsom i bäckar, strömmar, floder och i hafvet, äfvensom vid höstoch vårflöden, som dess mekaniska verkningar blifva mest framstående. Den kemiska verksamheten åter gör sig gällande hufvudsakligen genom källorna och vid vattnets långsamma framträngande genom jordlagren samt föröfrigt på alla ställen, der fuktighet och luft träffa de fasta föremålen på vår jord. Eesultatet af all denna verksamhet hos vattnet, så väl den kemiska som mekaniska, är en ständigt fortgående förändring af den yttre jordskorpans utseende och gestalt.
För att närmare lära känna vattnets geologiska betydelse, bör man följa verkningarna under dess s. k. kretslopp på jorden. Det vatten, som under form af regn eller snö nedfaller ur atmosferen, nedtränger nemligen i de lösa jordlagren och samlas i smärre underjordiska kanaler eller ådror, hvilka åter framträda i dagen såsom källor och brunnar. Ifrån dessa samlar sig vattnet sedan och bildar bäckar, åar, strömmar och floder, hvilka utlöpa i sjöarna och hafvet. Från ytan af haf, sjöar och land uppstiger vattnet som gas åter i atmosferen, för att sedan ånyo börja samma kretslopp.
Under detta kretslopp verkar vattnet öfverallt till en viss grad omgestaltande på den fasta jordskorpan. De kroppar, som kemiskt upplösas af vattnet, afsätta sig åter på andra ställen såsom mer eller mindre kristalliniska fällningar. De ämnen, som bäckar, strömmar och det upprörda hafvets vågor rycka med sig, nedfalla åter till botten och utfylla dervarande hålor och fördjupningar, så snart lugnvatten inträffar eller rörelsen i strömmarna saktar sig. För att skaffa oss en närmare och fullständigare kännedom om hithörande fenoinener, skola vi i det följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
