Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattnet först bortledas och marken torrläggas, innan man kan påräkna några egentliga sädesskördar. Dessa olägenheter förklaras deraf, att en jord, som är genomdragen af källådror, ej tillåter luften nedtränga i de djupare lagren; dessutom bibehåller den sig alltid kall och öfvergår höst och vår till så kallad jäsjord. Sädesarternas rötter kunna ej trifvas i en sådan vattendränkt jord; de dö bort tillfölje af brist på luft och värme. De få sädesplantor, som möjligen kunna en tid bibehålla sig vid lif, blifva små och sammankrympta. Vanligen gulna och dö de, innan sädeskornen mogna; eller ock förderfvas de af frosten. Och detta allt, oaktadt jorden i och för sig kan vara rik på växtnäringsämnen samt väl gödslad och bearbetad.
Man uppställer derföre med rätta såsom det första och oeftergifligaste vilkoret vid åkerjordens skötsel och bruk, att jorden fullständigt torrlägges, att framförallt alla källådror och källdrag bortledas och tillintetgöras, emedan dessa utgöra det största och väsendtligaste hindret för odlingsföretagets framgång. Alla andra åtgärder för en åkerjords förbättring äro utan verkan eller gagna till intet, om marken är vattensjuk och ej tillbörligen afdikad.
Endast vid ett tillfälle anser sig landtmannen hafva någon fördel af källornas förekomst på hans egor, och detta är på ängsmarkerna, äfvensom då källan har ett sådant läge, att vattnet från densamma kan användas till öfversilning af ängarna under någon tid af året.
Vid alla dessa tillfällen tager man emellertid endast i betraktande vattnet såsom sådant, utan afseende på de salter och mineralämnen m. m., som detsamma möjligen innehåller. Ser man saken från denna sistnämnda synpunkt, så finner man, att källorna i agronomiskt hänseende verkligen äro af en ganska stor och vidsträckt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
