Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mississippinoden som årligen nedbringar till hafvet omkring 3,700 millioner kubikfot fasta ämnen, skulle behöfva 9000 år, för att på en yta af 100,000 qvadratmil afsätta ett lager af 1 fots mäktighet. För att komma till samma resultat behöfde floden Ganges 1794 år. Så mycket större är hos denna sistnämnda flod mängden af de slampartiklar, som årligen nedföras till hafvet.
Deltabildningarna vid flodernas mynningar äro en följd af deras uppslamningar. Namnet delta härleder sig från bokstafven delta (d) i grekiska alfabetet; de uppkomna landvinningarnas form liknar nemligen formen hos denna bokstaf.
Nilens delta intager för närvarande en yta af 400 geografiska qvadratmil. Mississippiflodens deltabildning anses utgöra omkring 1000 qvadratmil. De flesta större floder bilda deltaland och uppgrundningar vid mynningarna, ehuru ej af det omfång, som hos de här nämnda floderna Ganges, Nilen och Mississippi.
Floderna utlöpa långt i hafvet innan de hinna fullständigt afsätta sina uppslammade fasta ämnen; sålunda har man ännu på 50 mils afstånd från Amazonflodens mynning i hafvet kunnat förmärka denna flods grumliga vatten. Emedan flodvattnet är specifikt lättare än det salta hafsvattnet, så hinner det förra flyta långt ut i hafvet, innan det fullständigt blandar sig med det sednare.
§ 20. Hafvet och hafsströmmarna.
Följa vi vattnets geologiska verkningar i hafvet, så äro de ungefår enahanda med flodernas. Hafvets vatten bidrager likaledes att transportera jord och andra fasta beståndsdelar från det ena stället till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
