Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lik, skumlik och slagglik m. m. Såsom nära för-vandt med den jordformiga texturen kan man anföra den tuffartade, som i allmänhet tillhör de lösa bergarter, hvilka uppstå genom vattnets inverkan på plutoniska och vulkaniska eruptionsprodukter.
Hvad bergarternas struktur beträffar, så är den egentligen af följande trenne slag.
a) Massformig eller massiv struktur, då delarna icke efter någon bestämd lag eller i någon bestämd riktning äro ordnade eller fördelade, utan blandade om hvarandra på ett oregelbundet sätt.
b) Skifformig eller parallelstruktur, då delarna ligga ordnade utefter en bestämd plan eller i en bestämd riktning utefter gifna linier.
C) Klotformig eller sferoidalstruktur, då delarna ligga ordnade omkring ett centrum. Hit hör äfven den s. k. oolith- eller romstenslika strukturen.
De på kemisk väg uppkomna bergarterna hafva merändels kristallinisk textur, t. ex. granit, diorit, kornig kalksten o. s. v. Likaså tillhör den amorfa eller täta texturen ett stort antal kemiska bergarter, såsom hälleflinta, obsidian, pechsten m. m. Deremot hafva bergarterna med sandstensartad och jordformig textur i allmänhet uppkommit på mekanisk väg. De bergarter, hos hvilka håligheter förekomma, äro oftast af vulkaniskt ursprung, såsom lava och pimpsten m. m.
Såsom exempel på bergarter med massivstruktur må nämnas granit, syenit, flera slag af kalkstenar och sandstenar m. m.
Parallelstrukturen är i synnerhet utvecklad hos de kristalliniska skifferarterna, t. ex. gneiss och glimmerskif fer, men förekommer äfven hos flertalet af de neptuniska bergarterna. Hos de mekaniska och amorfa eller täta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
