Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Skiktning.
vissa perioder eller efter visssa afbrott, ungefär som årsringarna hos våra vanliga träd. Stundom äro skikten af olika färg och mineralogisk beskaffenhet; sålunda kunna t. ex. skikt af lera omvexla med skikt af konglomerater, kalksten, sandsten eller stenkol o. s. v. Vanligen iakttager man tillika hos dessa skikt en struktur, som är parallel med skiktningsytorna. Någon gång kan likväl förhållandet vara annorlunda, så att strukturplanerna ega en annan riktning än skiktningsplanerna.
Ursprungligen måste alla skikt, som uppstått genom depositioner utur vattnet, hafva intagit ett horizontelt läge; att deras ställning numera befinnes hos många skiktade bergarter vara en annan, har sin orsak i de rubbningar, som åstadkommits genom den eruptiva verksamheten nedifrån. Pä detta sätt kunna stundom skikten blifva än lutande, än med sina ändar, skikthufvuden, uppresta och blottade, än helt och hållet öfverändakastade o. s. v. Genom tryckning från sidorna blifva de ibland veckade eller på annat sätt böjda och förändrade i sitt läge. Emellertid har man ofta en god ledning i dessa lagerförhållanden vid bestämmande af neptuniska bergarters relativa ålder. Sålunda kan man t. ex. med säkerhet sluta till, att de skikt, som ligga uppresta mot ena sidan af Omberget i Östergöthland, äro äldre än Omberget sjelft, under det de horizontella skikt, som ligga på andra sidan Omberget, nödvändigt måste vara af en yngre bildning.
Vid undersökningen af de skiktade bergarterna är ofta af stor vigt att på något närmare sätt kunna angifva skiktens utsträckning och lutning, eller som det kallas deras strykning och stupning eller fallande. I förra fallet bestämmes skiktets längclutsträckning i ett visst väderstreck efter kompassen, i det sednare åter bestämmes dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
