Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 51. Kolsyrehaltiga mineralier eller carbonater.
Be hithörande mineralierna igenkännas med lätthet derpå, att de vid behandling med syror utveckla kolsyregas .under stark fräsning. För bergartsläran äro följande carbonater de vigtigaste.
1) Kalkspat, Ca C, består af 56 proc. kalk och 44 proc. kolsyra. Kristalliserar i det hexagonala systemet; genomgångarna äro mycket tydliga och färgen hvit, grå, rödaktig eller mörk. Hårdhet = 3 och spec. vigt = 2,6-2,8. Uti bergarterna har kalkspatén en viss likhet med fältspat, men skiljer sig lätt från sistnämnda mineral genom den ringa hårdheten och förmågan att fräsa för syror.
Kolsyrad kalk kristalliserar äfven i rhombiska systemet och kallas då arragonit, hvilken har större hårdhet och spec. vigt än den egentliga kalkspaten. Arragoniten afsätter sig vanligen ur heta källors vatten, hvarföre den s. k. sprudelstenen och ärtstenen »u fl. höra hit.
Cal
2) Bitterspat, j C, innehåller kolsyrad kalk
54,4 och kolsyrad talk 45,6. Kristalliserar i hexagonala systemet; fårgen hvit, grå eller gröngulaktig. Hårdheten = 3,5-5; spec. vigt = 2,5-2,9. I helt stycke fräser bitterspaten föga för syror, men löses fullständigt efter pulverisering och uppvärmning.
Den finkorniga och täta varieten af bitterspaten kallas dolomit (efter Dotomieu, eft fransysk naturforskare). Stundom innehåller bitterspaten 7 till 14 proc. kolsyrad jernoxidul och har då en mörk färg samt kallas brunspat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
