Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mineraliernas användning. 169
vändas vid postlinfabrikation, dervid eljest kaolin och arterna af lera utgöra hufvudmaterialierna. Chlorit och talk ingå »om beståudsdelar i vissa ställstenar, äfvensom i den 8. k. tälgstenen, hvilken eger så stor användning i det praktiska lifvet. De bergarter, hvari hufvudmassan bildas af pyroxen- och amfibolgruppernas mineralier, finna stundom användning vid utsmältning af jern utur sjö- eller myrmalm. Den varietet af strålsten, som kallas asbest, begagnas till vekar i spritlampor och såsom filtrum vid rening af starka syror. Koksaltets, grafitens och de för metallernas framställning användbara malmernas betydelse är allmänt känd.
För landtbrukets praktik äro apatiten, gipsen, kalkspaten och lerorna af särskildt intresse. För den theorettska delen af landtbruksvetenskapen äro af stor vigt fältspaterna, glimmerarterna, qvartsen, hornblendet och de flesta sådana mineralier, hvilka innehålla alkalier och alkaliska jordarter jemte kiselsyra, svafvelsyra, kolsyra, fosforsyra, chlor eller fluor o. s. v. Mineralierna gadolinit, yttrotantal, tantalit, orthit m. m. ega ett för Sverige särskildt vetenskapligt intresse, likaså flera af de lithionhaltiga mineralierna samt molybdenglansen m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
