Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Trachyt, phonolith m. ni.
narna från Niedermendig och Mayen i Rheinpreussen. Vigten af en kubikfot basalt varierar från 196 till 233 skålpund.
Lavorna förekomma allmänt i närheten af krateröppningarna vid vulkanerna, så väl de ännu verksamma som de redan slocknade och utbrända.
Det må anmärkas, att åtskilliga andra bergartsvarie-teter förekomma, som utan tvifvel blifvit bildade på enahanda sätt, som t. ex. dioriten, diabasen, doleriten eller basalten, men hvilkas mineralogiska sammansättning och egenskaper ej ännu blifvit tillräckligt utredda. De hafva merändels en tät textur och svartgrön färg samt bestå efter all sannolikhet hufvudsakligen af de mineralier, som tillhöra pyroxen- och amnbolgrupperna. Då man ej med bestämdhet vet, till hvilken af föregående bergarter dessa varieteter rätteligen böra hänföras, så plägar man med ett gemensamt namn kalla dem grönstenar, en benämning som man nödgas bibehålla, så länge deras beskaffenhet och sammansättning ännu fortfar att vara obekant.
§ 62. Trachyt, phonolith, obsidian och pimpsten.
Dessa bergarter närma sig graniten, hälleflintan och felsitporfyrn till sin sammansättning, men i stället för vanlig fältspat innehålla de en öfvervägande qvantitet glasig fältspat eller sanidin jemte något zeolithartadt mineral.
1) Trachyt. Grundmassan är än tät, än porös och skroflig och kännes sträf för känseln. Den håller alltid en mängd sanidinkristaller inbäddade och företer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
