Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. Lösa neptuniska bergarter.
1) Krossten, rullsten, grus, sand och mo. Alla dessa lager äro bildade af större eller mindre lösa stycken eller fragmenter af äldre söndergrusade bergarter. Krosstensbäddarna bestå af kantiga stenar, blandade tillsammans med finare grus, sand och stoftpartiklar. Kullstenslagren utgöras deremot af rundnötta, afslipade och från jordartade inblandningar likasom rentvättade samlingar af större och mindre stenar. Skillnaden mellan grus, sand och mo består egentligen uti kornens eller delarnas olika storlek. Hos gruset äro kornen af storlek från ärter till senapsfrö; hos sanden äro de deremot mindre och blifva de stoftfina eller liknande mjöl, så uppkommer ett lager af mo.
Allt efter de olika bergarter, af hvilka gruset och sanden uppkommit, plägar man skilja mellan qvartsitgrus och qvartssand, granitgrus och granitsand, kalkstensgrus och kalksand o. s. v. Sand, som innehåller korn af titanjern eller titanhaltig magnetisk jernmalm, kallas vanligen jemsand. Med guldsand förstår man en sandaflagring, som innehåller stenfragmenter med inneliggande korn af guld, stundom derjemte af platina och diamant m. m.
De lösa bergarterna och jordlagren tillhöra egentligen de yngsta formationerna eller den qvartära perioden. Med hänseende till tiden för dessa aflagrin-gars uppkomst plägar man derföre åtskilja diluvialsand och alluvialsand eller svämmsand, glacialgrus o. s. v.
En egendomlig företeelse i sättet för hithörande lagers förekomst, är deras uppträdande i de s. k. rullstensåsarna eller de vanligtvis från norr till söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
