Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trakten söder om Lännäs. Dalarne: Rättvik, Boda, Ore, Orsa, Skatungeky, Mora, Sollerön, Malung, Lima, Wenjan och Transtrand. Jemtland: Frösön, Nässkott, Offerdal, Lit, Kyrkas, Brunflo och Näs. Den yngre siluriska formationen förekommer på Gotland samt uti Skåne vid Bjerrödsladugård, Ofvedskloster, söder om Ringsjön och i trakten af Wombsjön.
Mäktigheten af mergeln och kalken vid Wisby på Gotland är tillsammans 160 fot, vid Klintehamn deremot 250 fot. Vid Östergarn pä östra sidan af ön är kalkens mäktighet 100 fot och sandstenslagret på södra Gotland har 20 fots mäktighet.
1 Norge förekomma de siluriska lagren längs vestra sidan af Christianiafjorden, vid Langesund och Skien samt i trakten af sjön Mjösen. Man igenkänner bland de särskilda lagren såväl det takoniska systemet som ock de båda afdelningarna af den egentliga siluriska formationen. Lagrens mäktighet tillsammans varierar mellan 2 och 3000 fot.
Om den siluriska formationens flora är ytterst fattig, eftersom man endast funnit några få arter af hafsalger, (t. ex. Buiholepis antiqnata) hvilka dock sannolikt under denna period uppträdt i oerhörda massor, så är faunan i dess ställe så mycket rikhaltigare. Man har nemligen redan bestämt omkring 3000 särskilda djurarter från denna tid.
Af fiskar (t. ex. af slägtet Onchus) förekomma endast riuga och obetydliga spår, eljest äro crustacéema de högst utbildade djuren från den siluriska perioden. Trilobiterna utgöra den största gruppen bland dessa och deras artantal stiger till nära 500. Emellertid aftager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
