Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallas syrsand och måste då, för att ej blifva hinderlig och menlig för odlingsföretag särskildt afdikas, hvilket lättast verkställes vanligen sålunda, att hvarfviga leran genomgräfves på den lägsta punkten i form af en brunn, hvari vattnet från sidorna och sandlagret sedan samlas och försvinner i det sand- eller gruslager, som vanligtvis ligger under mergeln.
Till vägfyllnad är tallmosanden föga användbar, deremot begagnas den allmänt som mursand och som förbättringsmedel för mull- och torfjordarter m. m.
Slutligen tillkomma såsom egendomliga företeelser under diluvialformationen de massor af större och mindre klippblock (flyttblock, erratiska block) jemte grus och kantiga stenfragmenter, hvilka ligga utan ordning utströdda på åsarna, utmed bergens sluttningar samt nästan öfverallt på slättbygderna i Skandinavien, norra Tyskland, England, Amerika m. fl. ställen i norra halfklotet. Dessa klippmassor hafva efter all sannolikhet blifvit transporterade genom drifis eller simmande isberg från de norra trakterna söder ut under slutet af glacialperioden. Ofta har man lyckats bestämma den ort, hvarifrån de kommit och af hvilka fasta berg de ursprungligen bildat delar; sålunda har man funnit t. ex., att de erratiska blocken på nordtyska slätten härstamma från Skandinaviens fasta berg o. s. v.
Innan vi afsluta detta kapitel om diluvialbild-ningarna, vilja vi nämna några ord om de theorier, som blifvit uppkastade för att förklara rullstenarnas och sandåsarnas uppkomst. Sefström och Berzelius, hvilka iakttogo refflornas riktning och förekomst på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
