Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med undantag af det s. k. rotfruktsfältet, som består af fin mosand, har man på sednare tiden sammanfört hela den öfriga åkerjorden till en enda gemensam cirkulation, innehållande 9 skiften. Ehuru intet enda af dessa skiften består alltigenom af en likartad jordman, så hafva vi dock redan i föregående angifvit, att två af dessa skiften till största delen bestå af svämmlera, två af mergel, tre af åkerlera, ett af alla de nämnda jordarterna i omvexling samt slutligen ett skifte af nära nog uteslutande sandjord. Man skulle då kunna framställa den frågan, huruvida det kan vara fördelaktigt att af alla dessa olika jordarter bilda en enda cirkulation och tillämpa samma växtföljd och brukningssätt äfvensom samma ordning för gödslingen o. s. v. på dem alla. Sådana kunna verkligen omständigheterna vara, att ett dylikt sammanförande kan ske utan att allt för stora missförhållanden ändock uppstå, så vida nemligen hvarje särskildt skifte i och för sig eger en någorlunda likartad beskaffenhet. Man kan nemligen alltid Något modifiera brukningen och gödslingen af de olika skiftena samt äfven vidtaga en eller annan lämplig förändring vid sådden och skörden äfvensom vid valet af växtslag o s. v. Hufvudsaken är, att jordens fysikaliska och kemiska beskaffenhet är så nära likartad som möjligt öfver hela skiftet, att säden utvecklar sig och mognar samtidigt och sålunda kan lemna ,en i det närmaste likartad produkt.
Vid de tillfällen då man ej kan undvika att få olika jordarter såsom delar af ett och samma skifte, så kan en omtänksam landtbrukare ändock ofta reda sig på det sättet, att han, i den mån som det befinnes vara ändamålsenligt, iakttager en viss urskiljning vid skiftets brukning och gödsling, i det t. ex. vissa delar bearbetas mera än de öfriga, eller somliga delar gödslas oftare och på ett något olika beskaffadt sätt än andra o. s. v., allt efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
