Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
i hafvet, nu ligga tusentals fot öfver hafsytan. På andra trakter
åter synes hafvet hafva stigit öfver sina forna bräddar och betäcker
områden, som engång legat öfver hafvets nivå.
Exempel på båda dessa företeelser kunna hemtas från Sverige.
Ofvan är det omtaladt, att Kinnekulle, som höjer sig nära 300
meter (tusen fot) öfver hafvet, är uppbygdt af i hafvet bildade
aflagringar, hvilka hysa talrika lemningar efter saltvattensdjur.
Detta synes visa, att hafvet fordom stått lika många meter högre
än nu. Detsamma synes framgå äfven deraf, att de i mellersta
Sverige befintliga skalgrusbankarne, hvilka förekomma till en höjd
af 150 meter (500 fot) öfver hafvet, utgöra verkliga hafsbankar
och innehålla skal af sådana blötdjur, som ännu lefva i de
Skandinavien begränsande hafven.
Exempel på ett motsatt förhållande är att hemta från södra
Skåne, der Prof. Sven Nilsson påvisat torfmossar, hvilka, såsom
bekant är, endast bildas i sött vatten, nu liggande på bottnen af
Östersjön, betäckte af flere meters djupt vatten. Här skulle
hafvet följaktligen hafva stått lägre i forna tider.
Det synes sålunda vara uppenbart, att hafvet skiftat nivå i
förflutna tider. Men den Skandinaviska halfön lemnar talrika
bevis på, att en dylik nivåförändring emellan land och haf ännu
pågår. Öfverallt på kusterna i landets nordliga och mellersta
delar har man tillfälle iakttaga, att segelleder tillgrundas, att
undervattensskär uppstiga till hafsytan och att hafvet skenbarligen
drager sig under eller är i sjunkande. I södra delen af Sverige,
nämligen i Skåne, har man trott sig märka det motsatta, eller
att hafvet stiger.
Redan i början af förra århundradet fästade svensken Celsius 1)
uppmärksamheten på, att hafvet tycktes draga sig tillbaka från svenska
kusterna, och till framtida efterrättelse lät han inhugga märken i fasta
strandklippor. Detta upprepades af andra efter honom, och numera finnas en
mängd s. k. vattenmärken, inhuggna vid olika tider. Ett bland de äldsta
är det, som finnes inhugget på ön Stor-Rebben utanför Piteå och som visar,
att ön höjt sig eller hafvet sjunkit nära 1,2 meter (4 fot) från 1750 till
1850. Nivåförändringen anses aftaga åt söder, så att den på bohusländska
kusten skattas till 0,6 meter (2 fot) på ett århundrade 2) och på skånska
kusterna är den sannolikt ännu mindre 3).
Denna nivåförändring emellan haf och land har blifvit olika
tydd under olika tider. T enlighet med forna tiders åsigter om
1) Anders Celsius, professor i astronomi i Upsala, f 1744.
2) Gudmundskäret i Fjellbacka hamn, hvilket år 1670 säges hafva
stuckit så mycket upp ur vattenytan, att man derpå kunde "sätta en hatt,"
befans år 1867 ligga 1,3 meter (4,4 fot) öfver ytan och hafva en längd af
41 meter (138 fot).
3) Prof. Sven Nilsson har på zoologiska grunder ådagalagt, att Skåne
fordom varit landfast med Tyskland, men att sedermera en sänkning af
skånska vallen inträdt. Denna sänkning, som äfven bevisas af de submarina
torfmossarne, synes hafva efterträdts af en ringa höjning, såsom senare
undersökningar gifva vid handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
